Skall det ta slut på juldagen?

Igår kväll strax efter kl 23 vägrar Doris ta sin örttablett. Provar med paprika, går ej. För er som inte känner Doris så bra kan jag meddela att hon vägrar aldrig mat!! Tar upp henne och hon är helt "ruggig". Hon vägrar all mat, 3 timmar tidigare när jag gav dem morot var hon som vanligt. Vi är på julfirande hos mina föräldrar å jag är glad att jag tog med saker för händelser likt denna.

Sätter henne i famnen och löser upp oxbow pellets i vatten (har glömt cc) och matar 2 ml med spruta, hon är helt "apatisk". Får känslan av att detta är slutet, hon är ju ändå 5,5 år. Ger henne Metacam så hon inte skall ha ont. Jaha, tänker jag skall hennes liv sluta på juldagen... Tar med henne i en filt till soffan å vi ligger å gosar, varenda rörelse får mig att tro att det är den sista. Ögonen är verkligen helt tomma å livlösa, hemskt att se. Jag gråter hejdlöst och kollar hela tiden efter att se hennes andetag, känna hennes hjärtslag. Efter 20 minuter börjar hon kika sig lite omkring, puffa på fleecefilten. Jag tänker att jag  provar med mat igen. Inget funkar. Sätter mig i soffan igen, trugar på med oxbow uppblött i vatten igen, fruktansvärd äcklig smörja att titta på. Hon tar emot sörjan och stretar till och med lite emot. Klämmer henne över magen, ömmar kraftigt över urinblåsan, jag klämmer lite till och ut kommer en stråle med kiss och blod och Doris skriker. Husse, som nästan får detta över sig tycker sig ha sett att det kom ut nåt hårt först. Kanske något grus eftersom hon har haft besvär med urinsten och grus. Börjar genast ge Bactrim också då det luktar illa. Blir till å ringa veterinären imorgon för kontroll, Strömsholm akut är det sista jag tar. Vägrar fortsatt mat men sätter ner henne i hagen igen. Går omkring lite grann å sätter sig i ett hus och tvättar sig. Tar några höstrån, lite torkade maskrosor och lite pellets själv. Jag själv är helt däckad av förkylning å bihåleinflammation å gråt på det så jag är helt slut nu. Husse bäddar åt mig på kökssoffan bredvid marsvinen å jag slår på en film. 

Klockan 02 tar jag upp henne igen, matar på med mer mat. Hon äter nu paprika själv!! Palperar återigen urinblåsan å hon reagerar nu inte alls på samma sätt, det är heller inte lika spänt. Hon bajsar också vilket glädjer mig, magen har inte avstannat! När jag släpper ner henne kissar hon en stor pöl å går sedan runt lite innan hon intar ett hus. 

Klockan 03 tar jag upp henne igen, nu äter hon allt jag matar henne med, släpper ner henne igen i hagen å hon går till höhögen och börjar knapra. Jag känner att nu kan jag sova några timmar. 

Klockan 06 är jag uppe igen, tar fram frukost åt dem å Doris hugger glatt in!! Då är det glädjetårar som kommer! Jag var helt inställd på att få åka hem med tre marsvin istället för fyra...

Jag går å lägger mig igen, kl 09 går jag ner. Sorkmormor har gett dem frukost igen, (ovetande om att jag gett dem) så sorkarna är glada å Doris äter! Hon rör sig, är nyfiken och tigger. Min syster som gick å lade sig i tron om att Doris var döende får glada nyheten att hon klarat sig. 

Nu är vi åter hemma, Doris är som vanligt igen. Tänk vad smärta kan göra med ett marsvin, helt ovillig att äta och att röra sig. Doris får nu smärtstillande och antibiotika samt extra gurka för att öka genomsköljningen. Veterinärbesök skall bokas imorgon.

Just nu är jag så glad att Doris lever, bästa julklappen! Men nu är jag trött, sovit ca 3,5 timmar inatt.. Men vad gör man inte? Dessutom kunde jag inte slappna av och sova när hon mådde dåligt.

Höstrusk

Hösten har slagit till ordentligt och hos marsvinen händer inte mycket, vilket iochförsig är positivt då det betyder att ingen heller varit sjuk eller skadad. Igår kväll blev ett annat hörn av vardagsrummet plats för en rasthage med massa hus, fleece och hö. Marsvinen uppskattar det i cirka en halvtimme innan de lägger sig och vilar. Sedan började jag städa deras bur och då står det vid inhägnaden och tittar längtansfullt upp till sitt palats. Bubbel är den som njuter mest av golvtid, han gör popcornskutt och rusar varv på varv runt. Bubbel tycker inte att livet går ut på att ligga i mattes famn och mysa... nej han vill sova i ett hus, kurra efter tjejrumpor och äta. Bjuder på två bilder på min fina kastrat Bubbel som är omplacerad till mig då förra ägarens pojkvän blev allergisk. Han har gjort stora framsteg här hemma, han kan numera ta två ärtplättar i taget ;) men han slår inte Doris som kan ta fyra på höjden!

Stronghold - dosering

I våras skrev jag om att Doris hade skorv i sina virvelbaser samt tappade päls där. Efter att ha behandlat med Terbinafinsalva (mot svamp) några veckor på veterinärs inrådan hände ingenting. Fick också hjälp av en väldigt marsvinskunnig person som gav mig möjlighet att prova Malaseb schampoo och svampolja. Då jag varit jourhem åt två marsvin där den ena hade sellnic så bad jag veterinären att få prova Stronghold också. Hjälpte inte det skulle Doris sövas och ta en hudbiopsi vilket jag ville undvika.

Dosering på Stronghold verkar vara lite av en djungel när det kommer till marsvin. Finns många olika varianter om man googlar. Doris är patient hos en välkänd veterinär som är expert på gnagare. Där fick vi ordinerat 1 tub á 0,25 ml Stronghold av styrkan 120 mg/ml vilket blir 30 mg. Detta skall upprepas efter 2 veckor. Detta gäller när marsvinen väger över 800 gram. Väger de under 800 gram skall de ha 15 mg. Alla marsvin behandlades samtidigt även då de inte hade några symtom.

Hennes skorv såg inte typiskt ut som sellnic men som veterinären menade så kan de visa sig på olika sett i vissa fall.

Skorven försvann och pälsen växte tillbaka och inget återfall har hon haft!

Doris är halt!

I morse vid frukostutdelningen fick jag en känsla av att något var fel. Tyckte att Doris rörde sig konstigt men hon sprang ner för rampen och satte sig för att äta paprika. Jag gick själv för att äta och eftersom jag vet att Doris inte rör sig på minst en kvart eller så länge det finns frukost kvar (hon är INTE typen som tar en bit frukost och springer iväg till närmsta hus eller hörn, då förbrukas onödig energi!!).
Efter frukost tittar jag till dem, jodå hon haltar. Hon liksom skuttar med bakbenen och jag ser att vänstra bakbenet verkar vara problemet. Tar upp henne och sätter henne i hallen för att, liksom hos veterinärer (iallafall på hundar, hästar och katter) göra en gånganalys/hältutredning á la homestyle. Men sorken vägrar röra på sig, puttar henne lite i rumpan men hon flyttar sig inte en tum. Den idén gick helt enkelt i stöpet. Hon får åter komma tillbaka till buren och vi tar till skaka-ärtburks-tricket och jag kan se lite hur hon rör sig när hon i lite långsammare takt än vanligt tar sig fram för att få gottis. Hon vill inte ställa sig på bakbenen och ha framtassarna på tasspinnen som hon brukar göra när ärtor är på gång. Tar upp henne och känner av ryggen och hela benet men inget känns konstigt. Ger henne massa c-vitamin och Metacam i smärtstillande och antiinflammatorisk syfte. Får in sin favoritmysgrotta att vila mjukt på. Sedan åkte vi bort en sväng.

En bild tagen tidigare, en frisk Doris rusar ner för rampen till frukosten!

När vi kommer hem tigger Doris igen vid tasspinnen, nu ståendes på bakbenen!! Hon haltar fortfarande men verkar, efter att ha blivit smärtstillad, ha lättare att röra på sig. Jag hoppas att hon bara stukat till den under natten och att det inte beror på något annat..

D & D 5 år

Igår var ingen vanlig dag för det var Daisy och Doris födelsedag, hurra hurra hurra!!! Om några veckor är det 5 år sedan husse hämtade två pälsklädda damer i en djuraffär med lokaluppfödda marsvin. Nu vet jag bättre än att köpa i zooaffär men det är ju som det är nu. Jag hade tingat två honor osedda som varit inne på besiktning på zooaffären och när de sedan ringde och talade om att nu var de leveransfärdiga så jobbade jag under zooaffärens hel öppettid. Husse fick mot sin vilja rycka ut.. Han beskrev det som en papperslåda med två råttor som for runt som i en velodrom. När husse hämtade mig efter jobbet pumpade jag honom på information hur de såg ut. Väl hemma var de lite skraja men med mycket hantering så är de idag väldigt sociala. Som små hundar som några kompisar sa.
Många kan inte förstå min förtjusning och kärlek till de små pälsklädda djuren och jag har gett upp att förklara. Dock tror jag att ni som läser här vet hur känslan är.

Doris

Doris någon vecka efter hemkomst.

Daisy i min famn. Har alltid varit den rädda och blyga sorken som funnit stor trygghet att leva med sin syster.

När Daisy började känna sig trygg och hade syrran med sig gick hon gärna på upptäcktsfärd i hallen.

Kartonger, lådor, rör, ryggsäckar och skor.... ja allt var roligt att undersöka.

Så oskyldiga som de bara kan vara... Några skosnören hade gått åt här.

Hallå! Jag är Daisy och jag är himla glad och nöjd över min tillvaro. På min vänstra sida har matte allt godis gömt och därför är det fördelaktigt att stå här när hon närmar sig!

Bubbel - en marsvinsman i sina bästa år!

Grattis älskade Bubbel på din 4-års dag! Idag väntar massa gurka och godsaker!

Som bebis och som fyraåring!

Ett parhus blir till

Häng med in i husses tillverkning av hus, idag står ett dubbelhus på agendan!

Doris är noga att vara med och bestämma. Allt skall stämma in i minsta detalj. Att smaka på tumstocken är också en viktig del menar Bubbel. Huset skall platsbyggas under rampen.

En ritning görs, husse som jobbar med ritningar (dock lite mer avancerade) är noggrann.

Alla delar sågas till. MDF används.

Ihopsätttningen startar.

Lim och skruv så är saken biff!

Färdigt!!! Skiljeväggen är inte lika bred som huset, det skapar större utrymme att röra sig ut och in samt mellan husen smidigare.

På plats!

Trängsel vid invigningen, att vänta på röda mattan och c-vitaminbubbelvatten var inte att tänka på.

Fint folk kommer sent!

I skrivande stund har systrarna Sork intagit varsin del av huset. Populärt redan! Systrarna Sork, aka Doris och Daisy fyller snart 5, hjälp vad tiden går fort. Men först skall vi fira Bubbels födelsedag om ett par dagar!

Doris och hennes ex-sten

Skönt att vara tillbaks i vårt palats!

Pga lite brist på personal på mitt jobb så for jag och Doris iväg till Mälarens Smådjur idag istället för imorgon. Väl där så kläms Doris på magen och liksom förra gången kissar hon också på bordet. Det är som om hon vet att vi vill ha lite urin. Fortfarande spår av blod i urinen vilket får mitt humör att sjunka, jaha då är väl stenen kvar. Vi får vänta en stund innan röntgen, Doris kryper innanför min tröja och stannar när hon är mitt för min rygg. Att få ut en sork som satt sig på tvärläge var inte det lättaste, tur att husse var med och kunde hjälpa till att säkert få fram henne. Efter rtg kommer Marianne in och meddelar att ingen sten finns kvar!!!!! Å så bra, vad skönt. Blodet i urinen vet vi inte riktigt varför det finns, men om grus passerat nyligen så kan slemhinnorna fortfarande vara sköra. På rtg sågs det att Doris hade mycket gas i magen vilket marsvin inte skall ha. Hon har inte ätit något konstigt och är inte påverkad. Enligt Marianne kan marsvin svälja luft när de är stressade så kanske är detta orsaken. Doris fick lite Minifomdroppar mot gaser när vi kom och skall få en omgång till ikväll för säkerhets skull. Något som oroar mig något är hennes vikt, sedan i maj har hon gått från 1130 till 990 gram. Egentligen bara hälsosamt då hon haft en kulmage tidigare. Hon äter med god aptit men kanske är det åldern som tar ut sin rätt. Eller att de rör mer på sig på sommaren. Skall få lite extra Oxbowpellets för jag vill gärna att hon håller sig över kilot.

Nu kommer jag fortsätta ge Eurologist i underhållsdos för att motverka nya stenar. Senast som stenen försvann slutade jag med örter vilket inte var en bra idé.

Marsvinen är just nu helt utslagna och ligger i varsina gömslen och sover. Jag och husse har ätit lunch ute på gräsmattan och vi ställde i ordning en inhägnad där marsvinen fick beta. Nu när de kommit in tog tröttheten över.

Kostnad för återbesök var 440 kr + en röntgenbild som kostade 690 kr.

Hedvigs öga..... Igen

Augusti förra året och mars i år samt juli, vad har dessa gemensamt? Jo Hedvig har lyckats få in hö/spån i ögat och dragit på sig varierande grad av skador. Hon har ju Fatty Eye på det högra ögat och blinkreflexen är därför inte riktigt som den ska. Både i augusti och mars fanns sår och Hedvig fick antibiotika och komma på återbesök. Det hade läkt fint i båda fallen. Igår när jag kom hem efter jobbet såg jag direkt på Hedvig att ögat såg konstigt ut. Svullet och irriterat och jag såg ett strå ligga mitt på ögat och täckte 1/3 av det. Husse är på semester så jag hade ingen att få hjälp av att "brotta" ner och hålla Hedvig men hon skötte sig faktiskt bra. Jag spolade med koksalt och lade i Zilke Eye som är smörjande långtidsverkande ögondroppar för både djur och människor. Hedvig gillar fortfarande att slicka i sig av den koksaltlösning som rinner ner från spolningen... Tokfia!

I morse var det bättre men fortfarande svullet och jag kunde ana en grå hinna på ögat. Lade i Zilk Eye igen och ringde till ett nyöppnat veterinärcentrum som lovar akuttider alla vardagar. Fick komma dit kl 16 och skulle få träffa en ögonspecialist!!! Hon lyste med olika sorters ljus och specialinstrument och färgade sedan in ögat med neongrönt. Hedvig fick även här ligga på sidan vilket hon högt och ljudligt lät tala om att det var minsann inte OK. Tur att hon iallafall är väluppfostrad nog att inte bitas! Hon kunde se att hornhinnan var irriterad men lyckligtvis fanns inget sår. Hon tog en oljad tops och tittade noggrant under ögonlocken för att se att inget låg kvar och skavde. Hon hade nämligen haft inne en marsvinsbebis som hade en stor tagg under ögonlocket.

Zilk Eye ger ögat en mycket bra miljö för att läka sår och mildra irritation enligt ögonspecialisten, Hedvig kunde ha haft ett sår som redan slutit sig tack vare att jag droppat i det redan igår. Så dessa droppar lovordade hon och jag kan bara hålla med. Har alltid dessa hemma eftersom Hedvig, som Kringelkroken utryckte det, petar in höstrån i ögonen så ofta.

Balkonghäng!

 Idag när det var dags att städa marsvinens bostad var det så skönt på balkongen att jag gjorde i ordning en liten uteplats med massa mys och hus. Det var väldigt uppskattat!

Nej, det är ingen flörtkula som förlorat formen, det är Bubbel som tar hand om sin hygien!

Bubbel har ständigt ögonen på någons bakdel...

Såhär fint kan Daisy posera. Lägg märke till min ballerinaposition med framtassarna.

Doris har en vild frisyr idag!

Hedvig var också smutsig, med vit päls är det inte lätt att hålla sig ren. Matte har redan hjälpt till med tvätt av rumpan i handfatet. Hon hade nog suttit eller legat i något olämpligt...

Det var allt från oss för denna gång. Ha det gott i sommarvärmen!

Update: Urinsten

Doris var på återbesök för sin urinsten, den är tyvärr kvar. Ev så ser den ut att börja bädda in sig i urinblåseslemhinnan vilket inte behöver vara dåligt, det kan tvärtom vara bra då sitter den fast där och kanske inte orsakar besvär. Har hållit uppe med Metacam nu snart sex dagar och har inte märkt av att hon skulle ha ont just nu, hon brukar pipa då när hon bajsar. Men jag får fortsätta hålla koll! Om den inte var på väg att bädda in sig så var det ev lite grus runt eller att den bygger på sig men det hoppas vi naturligtvis inte på, vi fortsätter med örtmedicinerna och ny kontroll 23 juli.

Lata dagar

Hos marsvinen är det lugnt, har börjat vänja in dem vid gräs och annat gott utifrån och glädjen vet inga gränser. De kan inte få nog!! Efter mat måste man natrurligtvis sova middag, annars lever man inte ett riktigt marsvinsliv!

Hallå, vem vaktar egentligen?!

Bubbel sover, Bubbel sover, i sitt lugna bo..

Han är inte farlig, bara man är varlig

Men man kan dock, men man kan dock honom aldrig tro... När det vankas mat är han livsfarlig! Han drar sig inte för att använda någon av damernas rumpor att ta stöd på för att komma högre upp än dem :)

Svar på urinprov

Veterinären ringde mig idag, Doris hade en form av stafylokocker i urinen MEN dessa är sådana som finns naturligt på huden och de fanns i sådan liten mängd i provet så de har troligen kommit dit när hon kissade, alltså kisset passerar ju urinmynningen där dessa naturliga baciller finns.

Visste ni att människan bär omkring på ca 3 kg bakterier och utan dessa skulle vi inte överleva? Tex. har vi bakterier i tarmen som producerar K-vitamin.

Åter till Doris, eftersom hon inte har några symtom på UVI så blir det ingen behandling vilket vi är glada för, eller kanske inte Doris. Hon gillar faktiskt smaken av Bactrimlösningen.. Doris är på det sättet väldigt tacksam att medicinera. Alla örtpreparat äter hon frivilligt, hon tigger efter dem och verkar tycka det är schysst godis. Metacam skall vi inte tala om, hon fortsätter tugga på sprutan långt efter att det inte finns något kvar. Vid stödmatningen när hon kastrerades var hon också ett bra "offer", gapade och svalde bara, utan protester.

Har nyss beställt hö hos min bonde, 5 sådana där rektangulära hästbalar, ca 12-14 kg styck tror jag. 25 kr balen betalar jag vilket är alldeles lagom tycker jag :) Jag och husse skall hämta dem nästa helg, vi har en Renault Clio och det ser nog ganska roligt ut när den är fullpackad med blåa påsar. Jag brukar även ha en i knäet i framsätet...
Blåa påsar är däckpåsar från Biltema som är utmärkta att transportera i, dock kan inte höet ligga instängda i dem under förvaring, risk för mögel.

Ha en fin helg allihopa!

Doris har en urinsten och blod i urinen

Ja.. som rubriken lyder så var detta resultatet av dagens veterinärbesök. Jag anade väl detta men blev ändå ledsen..

<3

Doris hade ju en sten tidigare som försvann, den satt fast i blåsväggen och gick inte att operera bort. Då behandlades hon med örtpreparat och Metacam (smärtstillande). Mer kan ni läsa i högerspalten under "Urinsten, alternativ behandling". I december 2012 kved hon återigen när hon bajsade men då kunde man bara ana en skugga i blåsan på rtg. Efter att ha gett Eurologist som underhållsbehandling sedan rtg i december satte jag i slutet av januari in Allrodin UTI-Kn, Lysium (iställer för Eurologist) samt Metacam då jag åter hörde kvidandet. När hon får smärtstillande så är hon helt symtomfri. Efter att ha behandlat med detta några månader var det idag dags för hälsokontroll hos veterinär Marianne Tornvall.

Jag har själv observerat Doris urin och om hon reagerar med smärta när hon kissar men inte sett något konstigt. Hos veterinären kissade hon som på beställning på bordet, kanske var det färdkosten i form av gurka som gjorde susen. Urinstickan gav utslag för blod i urinen och en odling är skickad. Dessa stickor är ju väldigt känsliga och ger utslag på mängder som vi inte kan se med ögat. Ingen antibiotika sattes in idag då Doris är pigg och precis som vanligt. 

Vikten var 1170 gram, den ligger ganska konstant. Tydligen kunde kastrerade honor gå upp i vikt efter ingreppet så hennes vikt var helt ok. Däremot undrade Doris var hennes fina stora våg tagit vägen?!!! Denna gång fick hon knöla ner sig i en liten rund glasskål, till och med djurskötaren var osäker om hon skulle komma i men Doris är vig så det gick galant. Fick hålla hakan i vädret bara! Såg så söt ut!

Nu till rtg, efter att ha installerat Doris i transportburen, fick jag följa med Marianne till datorn där jag kunde se Doris innanmäte på en skärm. En sten på ca 3 mm finns där. Den är för liten för att kunna tas ut via operation, alltså man gör inte ett sånt stort ingrepp när det inte är säkert att man kan hitta stenen när den är så liten. Troligen skaver stenen mot slemhinnor som gör att urinstickan ger utslag för blod. Denna mängd är dock så liten att det inte är något att oroa sig för. Trots att stenen är så liten så är det den som orsakar att hon har ont när hon krystar ut bajset.

Så vad gör vi nu? Jo, fortsätter med smärtlindrande och örtpreparat och återbesök om en månad för att se hur stenen utvecklar sig. Kanske hade den redan inför undersökningen idag blivit mindre med hjälp av örtpreparaten?
Hos marsvinshonor skall det heller inte vara några problem att kissa ut stenar av denna storlek, även om det förstås kan göra ont. Hoppas självklart också att odlingen kommer tillbaka negativ så vi slipper antibiotika. Doris kan med fördel få en stor bit gurka för att få lite extra genomsköljning av blåsan (innehåller ju inga kalorier sa vetten). Doris är eld och lågor över detta men blev besviken när jag sa att hon redan ätit dagens bit på väg till veterinären.

Doris är precis sig själv; pigg, glad, nyfiken och matglad. Och det är detta som gör att jag känner att jag verkligen gör rätt och att hon inte lider för att jag vill ha henne kvar hos mig i denna värld. Hon fyller fem i september men så länge hon mår bra så kommer hon vara med oss. Skulle hon behöva operation så kommer jag troligen göra den om hon fortsätter att vara i det fina skick hon är i (låter som jag pratar om en soffa eller bil). Litar på vår veterinär och hennes råd.

Sedan hade Doris också i sina två virvel"baser" lite små skorv eller vad man skall kalla det. Haft det på samma ställe i flera månader utan spridning, men nu när vi ändå var på plats passade jag på att visa dem. De finns ingen annanstans på kroppen utan endast just här där det inte är någon päls där virvlen har sin början. Svårt att förklara. Marianne trodde att hon kunde vara torr eftersom ingen päls skyddar där, vi diskuterade även om det kunde vara ringorm eller någon annan svamp. Inga andra marsvin har symtom och det ser inte ut som klassisk ringorm så jag fick rådet att pröva Lamisil eller Daktar 2 gånger dagligen i 2-3 veckor för att se hur det utvecklar sig. Som farmacevt dammsög jag hyllorna och köpte Terbinafin som är en kopia på originalet Lamisil och hälften så dyr.

Dagens kostnader:
* Poliklinikavgift 550 kr
* Röntgen första bild 690 kr
* Urinodling inkl ev resistensbestämning (alltså ta reda på vilka antibiotika som dödar bakterien om det är bakterier) 750 kr
* Urinsticka 180 kr.

Av detta kommer jag att betala: Självrisk 700 och sedan 25 % av kvarvarande summa. Ca 1070 kr får jag betala själv. Vid återbesöket om en månad är jag ju inne i en period där jag inte behöver betala ny självrisk, tror perioden är 125 dagar.

Ps: Mälarens Smådjur kommer att flytta sin klinik, kommer att flytta närmare Märsta om jag förstod det rätt, se deras hemsida http://malarensmadjur.se/

Ps 2: Kika gärna in på denna länk hos Agria som nu erbjuder ersättning upp till 20.000 per år istället för 10.000 samt ersättning för receptbelagd medicin upp till 1500 kr per år. Självklart är försäkringen dyrare. All heder åt Agria som gör detta möjligt!! Tycker det är jättebra att möjligheten finns!

Hip Hip Hurra för Hedvig!

Äkta blandras, så vacker!

Idag är det Hedvigs dag! Fyra år som började i en djuraffär, som endast sålde marsvin från en lokal liten uppfödare. Hon var ett impulsköp, ett av mina bästa! I buren på djuraffären var hon en virvelvind på högsta hastighet. Väl hemma träffade hon Doris och Daisy och välkomnades inte med öppna tassar direkt. Liten var hon, 8 veckor och endast 250 gram. Hon tilläts inte dela skål med D&D så hon fick äta från en litet tepåsefat. Hon växte snabbt till sig när hon insåg hur gott det var med grönsaker och Doris blev hennes största trygghet som hon än i dag gärna följer efter även om hon är kaxig nog att göra egna upptåg, som att rymma från golvhagar (Doris har lärt henne allt hon kan). Hedvig har varit en hyfsat frisk gris, några ögonskador till följd av ett vilt leverne och så har hon kastrerats där man hittade en liten cysta på äggstocken. Hon är oerhört påhittig och har senast idag rivit ner en påse maskrosor som jag trodde stod på säkert Hedvig-avstånd, men icke. Ger oss många leenden och skratt i vardagen då hon är busig och vild av sig!
Jag vill att du stannar minst lika länge till hos mig Hedvig, kan inte tänka mig en vardag utan dina upptåg!

Såhär liten var jag!

då var det dags igen....

.... för ett uppdrag att förbättra två marsvins liv. En blocketannons där två hanar som inte kom överens såldes pga av allergi. Hanarna kom från Zooaffär från början. Loke såldes först till en familj men han var så aggressiv så de kunde inte ha honom kvar och han återlämnades till zooaffären. Han såldes senare igen med informationen att han var helt flippad i skallen och skulle vara ett ensammarsvin. Dock ville ägarna försöka ge honom en kompis så Ceasar köptes också. Det hela slutade med att Ceasar fick ett stort jack i läppen och en till bur införskaffades och de separerade. Djuraffären hade sagt att han kanske kunde gå ihop med en hona men de valde ändå att försöka med en hane. Båda är runt året.

Loke överst, se så sött öra han har med två färger. Ceasar är en stilig herre med crest.

I måndags hämtade jag dem, ägarna hade långsamt utvecklat en allergi, den ena kunde inte ha marsvinet mot sin hud och den andra var allergisk mot höet. Marsvinen hade det fint iallafall, mycket fina hus och hö, även om höet fanns i en höhäck. Kletiga pungpåsar, vitbelagda snoppar och långa klor ser jag på nästan alla hanar jag jourat för och dessa var inte undantag.

När jag kom hem lät jag dem forsätta vara separerade. På eftermiddagen satt jag bredvid dem och tyckte att den ena kliade sig mycket. Plockade upp honom och mycket riktigt, insida av bakbenen och nedre delen av magen var ganska hårlös. Alltså har den lilla stackaren sellnick. Inte konstigt att man är aggressiv då... Nu skall de båda behandlas med Stronghold innan de far vidare mot Eragons. Sellnic kan vara dödligt för marsvin. De kan minska i vikt och få kramper av klådan. De har fått en droppe Stronhold á 120 mg/ml i nacken. Klådan kan bli värre första dygnet men skall sedan avta. Om ett par dagar skall de få bada för att skölja bort skabbdjursresterna

Sellnic aka marsvinsskabb, kliar något alldeles förskräckligt. Detta är ett typiskt ställe där det startar.

De är helt underbara grabbar. Loke är framåt och orädd, dricker så högljutt ur flaskan att det hörs i hela lägenheten. Ceasar är lite blygare men vilar gärna mitt i buren utan skydd. De står med burarna mot varandra och kurrar gärna mot varandra med gallret emellan.

Jag bor ju i en tvåa på 59 kvm med min sambo och våra egna fyra marsvin. Bloggen kallas ietthörnavvardagsrummet då marsvinen tar det utrymmet här hemma. Just nu skulle dock bloggen kunna heta iTVÅhörnavvardagsrummet eller iHALVAvardasgrummet.

Nybehandlade och kommit ner i rena burar. De kuttras, pratas och skakas rumpa.

Om de skall försöka bli vänner igen eller kastreras är upp till Irene att bestämma. Men ensamma i varsin bur ska de inte bli!

Återbesök

Idag var det återbesök för Hedvig och hennes öga. Ända sedan dagen efter veterinärbesöket när såret konstaterades och antibiotikadroppar ordinerades så har det blivit bättre och bättre och nu är det helt läkt. Ett ärr på ögat kan anas. Besöket idag tog 5 minuter, ögat färgades in med grön färg och inget fästes. Veterinären var mycket förvånad över att det inte luktade något. Hur menar du då? "Jo, ofta när det kommer hit marsvin så känner man att det luktar. Man kan säga direkt att det är ett marsvin här." Jag berättade en mild version av hur jag städar ;)
Hedvig gillade inte att ligga på sidan men hon var duktig ändå. Efteråt slickade hon på min hand, det brukar hon aldrig göra. Det finns inte tid för sånt tjafs enligt Hedvig.
Blev glatt överraskad över priset på återbesöket, hade räknat med ca 500 kr men det kostade endast 283 riksdaler. Det firade vi med gurka!

Jag är förvånad att inte fler ögonskador sker här hemma. Men de blundar väl oftast när de plöjer genom höet. Såhär ser det oftast ut hemma, stora höhögar och marsvinen har gömt sig i, förmodeligen sover de inuti när detta kort togs.









Varför är det då Hedvig som råkar illa ut, jo hon är ganska wild and crazy. Hoppar och studsar och far runt.  Här har hon intagit dtrottningtronen.

 För att sedan dyka med huvudet före ner i höet. Ja ni förstår själva hur det kan gå när Heddan är i farten.













Men hon kan vara lugn och still på hennes egna villkor. När denna bilden togs var det säkert godsaker inblandade.... 

God Natt önskar vi från hörnet av vardagsrummet!

Skadat öga...igen...

Hedvig, min älskade lilla vilding som aldrig är still och har svårt att hålla sig i skinnet, har nu lyckas göra illa ögat,igen. Senaste gången, i samma öga var tidigt i somras.
Igår kväll strax innan läggdags så ser jag att hon kniper med höger öga, samma öga som hon har Fatty Eye på (se föregående blogginlägg). När jag tar upp henne rinner det klar vätska, troligen tårvätska ut från ögat. Jag håller fast henne, hon är inte speciellt samarbetsvillig, och husse sköljer med natriumklorid. Det finns att köpa på apoteket, kan också heta ögonskölj eller liknande. Köp det helst i småförpackningar typ 10 ml då de inte är hållbara så länge när man öppnat dem. Vi hittade hursomhelst inget skräp och jag lade i en droppe Zilk Eye som smörjer och ersätter tårar. I morse höll jag tummarna, men det var tyvärr värre. Nu ville hon inte ha ögat öppet alls.

Så här såg det ut idag. Det gör ont!

Ställde mig i telekö till veterinären och fick tid 14.30. Har obligatorisk närvaro i skolan idag men hann vara där på förmiddagen iallafall. Har man djur har man ansvar för att de mår bra så skolan får lösa sig på annat sätt.
Hedvig var väldigt nyfiken. När vetten prasslade med sina saker gick hon genast fram och kikade på grejerna. Sedan var det slut på det roliga för Heddans del. Vetten såg direkt ett sår. En grå hinna kunde ses med enbart stark lampa. Därefter bedövades ögat med en sorts ögondroppe och sedan lades färgmedel i. Omedelbart kunde båda jag och vetten se ett område där den gröna färgen fäste in. Lite mer än 1/3 av ögat var täckt av såret. Det var ytligt men så pass stort att vi skall på återbesök på måndag.
Jag undrade över den klara vätskan, vad det kunde vara. Jag var lite rädd att ögat kunde blivit punkterat och att det var ögoninnehåll som rann ut (alla ni som dissekerade ko-öga på biologin vet vad jag pratar om). Veterinären sa att så var det inte i Hedvigs fall, troligen har svullnaden orsakat att tårvätskan som skall väta ögat svämmar över då ögat är så svullet.
Hedvig verkade tycka att det var skönt att ögat var bedövat för efter en stund hade hon ögat öppet helt obehindrat. Dock så fattade jag det så att bedövningen gör att hon inte har blinkreflex som normalt och vetten tyckte jag skulle ha henne på handdukar ett par timmar tills bedövningen släppt. Just ni sitter hon och mumsar lite pellets i transportburen!

Så Hedvig fick antibiotikadroppar, Chloromycetin, 1 droppe 3 ggr dagligen i 7 dagar. På måndag kl 14 får vi se om det hjälpt. Mellan dessa tider skall jag ge Zilk Eye.

690 kronor kostade besöket och ögondropparn kostade 55 kr.

Hedvig har fatty eye

Hedvig har under en lång tid haft fatty-eye. Då hänger ögonlockskanten ner och en vit fettkudde tittar fram. Vanligast hos äldre marsvin men Hedvig har haft det sedan strax innan 3-årsåldern. Detta är ingenting de lider av men man bör inte avla på ett marsvin som drabbats. Ögat kan bli lite torrt då blinkningsmekanismen kan störas men har inte märkt något på Heddan. Så här ser det ut på Hedvig:

När jag ändå hade Hedvig i famnen passade jag på att ta en bild på hennes tänder. De går utmärkt att tugga med hälsar hon. Hedvig gillade inte direkt att ligga i den positionen..

Idag har jag provat lite nya mönster till mysgrottor. Ritade en cirkel på baklplåtspapper och för att sedan bedöma storleken i förhållande till ett marsvin så fick Hedvig tjänstgöra. Men oj så halt det var, hon såg ut som Bambi på hal is. Hon gick ganska snart till husse och kurade in sig i hans byxor. Så mysigt.

Hedvig har en hemskt ful ovana. Att när hon är uppe i famnen öka bajsproduktionen. Ibland äter hon en del men oftast lämnar hon dem bara. Detta skedde också när hon satt hos husse och då fick hon genast gå därifrån!

Fast handslag och lata sorkar

Såhär såg det ut idag ca 1 timme efter frukost. Totalt utslagna. Så sött att de ligger ganska nära varandra, det brukar annars inte mina damer göra. Att sova i hö, under biltemapall eller i mysgrejer är de populäraste sovplatserna här. De är även riktigt klipska ibland, om höet ligger platt på botten kör de in nosen och på något sätt ålar sig under.

Daisy vaknade till när kameran togs fram. Ingen av mina marsvin är särskilt rädda, skulle de leva vilt skulle de inte bli långlivade om man säger så. Men Daisy är den som är mest vaksam och mest tveksam till människan även om det blir bättre hela tiden. Sista  veckan har Daisy flera gånger sovit precis under vattenflaskan, stackars de andra om de var törstiga.

 Här blev Bubbel myssugen. Han försöker få lite närhet av Hedvig men Hedvig sover. Hon fick hastigt kommen "huvudvärk".

I lördags kväll fick de lite tomat. Bubbel har ett så sött tasstag runt denna skiva. Man kan riktigt se hur han håller fast den. Speciellt klon som ligger "överst" ser så söt ut. Han har ett fast handlag Bubbel, det gillar damerna ;)