Doris och hennes krämpor

En lördagskväll (javisst, marsvin väljer sina dagar att bli sjuka) i oktober (tror jag) 2010 är marsvinen ute i en golvhage. Plötsligt hör jag Doris pipa, märker att hon inte vill äta och ser lite hängig ut. Ringer Strömsholms jour och funderar vad jag ska göra. Just då var det långa köer så de rekommenderade mig att avvakta. Stödmata och observera. Jag sov väl inte så himla bra den natten och på söndagsmorgon var hon oförändrad. Ringde Strömsholm igen och fick då komma in. Väl där, tillsammans med husse, är vi till vår glädje helt ensamma i väntrummet. Receptionisten säger att det endast är en hund inne och undersöks sedan är det vi!!! Woho, vilken service tänkte jag.. Efter 1 timme har vi inte kommit in, efter ytterligare en stund börjar det trilla in en mängd patienter. En katt som inte kunde hålla sig undan vägen utan blivit påkörd, en hund som ätit något olämpligt, en hund som haft kramper, ytterligare en katt som gjort sig illa samt andra som jag inte pratade med och vet därmed inte varför de var där. Men men tänkte jag, jag stod ju långt fram i kön så det måste ju bli min tur snart. Ett marsvin som inte äter och har gulgröna diareér måste ju vara urakut! En efter en får de andra djuren komma in. Kvar sitter jag, husse ger upp och åker hem en stund, jag är hungrig och Doris äter en liten bit gurka. Efter ca 6 timmar kommer en djursjukvårdare ut och vill känna på Doris för att bedöma hur akut det är. "Nej, men buken är mjuk så det är inget jätteakut". "Nej, men hon äter inte och har diarée kontrar jag" utan att få något gehör. Ytterligare timmar går, jag tänker fula tankar om påkörda katter och haltande hundar. När klockan blir 19:30 (suttit där i ca 10 timmar) är jag på väg till receptionen för att säga tack för mig och att jag åker hem. Just då får vi komma in. Får träffa en veterinär som givetvis inte var expert på marsvin. Tar tempen, kolla tänder och tar en rtg, inget fel. Doris får en injektion smärtstillande och lite dropp. Frågar om det inta kan vara urinvägsinfektion men det är det inte säger veterinären utan att ta någon urinsticka eller odling. Hon rekommenderar dock att vi ska lämna in ett bajsprov för parasitprov. Åker hem, 4000 kronor fattigare och ett marsvin som inte är ett dugg bättre än innan. Köpte Critical Care och Fiberplex som jag fick ordination på hur jag skulle ge. Doris lade iallafall en stor diarée på deras röntgenbord. Ha! Dagen efter är det inget bättre. Ringer igen men dom säger att jag bör söka någon annanstans då de inte har någon expert på marsvin samt har fullt... Jag har inte mycket till övers för denna klinik längre... Ringer till en annan veterinär som har fullt men hänvisar till Köping. Jag och Doris sätter oss i bilen och åker 3 mil till. Denna veterinär tycker att avföringsprov är onödigt, Doris får mer smärtstillande och vi far hem.

Doris blir inget bättre och jag ringer till kliniken där Marianne jobbar. Hur jag tipsades om denna kommer jag inte ihåg men evigt tacksam är jag. Vi får en tid dagen efter. Doris och jag sätter oss åter i bilen och åker 6 mil. Där tas en urinodling. Pga extremt god uppfostran kissar inte Doris i famnen, kissar endast i buren och säger till när hon behöver få komma ner. Nu tvingades hon sitta kissnödig i en rondskål, får urindrivande. Till slut får Marianne klämma it några droppar urin. Väl nere i buren kissar älsklingen floder...
Doris sätts in på antibiotika för urinvägsinfektion. Odlingen visade senare att det var en urinvägsinfektion. Doris problem återkommer dock efter någon vecka, hon verkar ha ont när hon bajsade. Nytt besök till Marianne Tornvall med rtg. Ingenting syns på denna rtg men Doris sätts in på Metacam dagligen (0,2 ml av Metacam 1,5 mg/ml). Marianne erbjuder att föra upp en kamera i rumpan på Doris men vi avvaktar. Doris smärta försvinner och hon mår bra.
Vid ett nytt besök efter ett halvår (hälsokontroll på grund av att hon står på Metacam) tas lever- och njurprover samt en ny rtg. Efter någon minut kallar Marianne ut mig till rtgdatorn. Hon visar en sten ca 0,5x1 cm stor. Troligen är det denna som gjort ont hela tiden men den syntes inte på första rtg. Den går inte att operera då den sitter fast i blåsväggen. Doris får recept på Metacam med många uttag. Marianne varnar för att om blodproverna är dåliga så är risken att hon inte hänger med så länge till. Nervös väntan på prover men de var ok.
Väl hemma läser jag på om Eurologist samt Allrodin som "Huvudet bland molnen" gett sitt marsvin mot urinsten med god effekt. Efter att ha läst på och rådfrågat personen bakom försäljningssidan beställer jag hem Lysium (som är för stenar över 1 cm), Eurologist (som är för mindre stenar samt grus) samt Allrodin. Börjar att ge Doris Lysium i 3 månader, kommer sedan övergå till Eurologist. Allrodin får hon hela tiden.
Detta äter Doris just nu:
Lysium, 1 tablett 2 gånger dagligen
Allrodin, 0,5 mg 3 gånger dagligen
Metacam, 0,1-0,2 ml dagligen
I april-maj ska vi på återbesök med ny rtg så får vi se vad som har hänt!

Oj vilket långt inlägg, och kanske svårt att hänga med men det var så länge sedan vissa saker händer. Det absolut viktigaste, Doris mår bra! Äter och frodas och har inte ont!!!