Update: Urinsten

Doris var på återbesök för sin urinsten, den är tyvärr kvar. Ev så ser den ut att börja bädda in sig i urinblåseslemhinnan vilket inte behöver vara dåligt, det kan tvärtom vara bra då sitter den fast där och kanske inte orsakar besvär. Har hållit uppe med Metacam nu snart sex dagar och har inte märkt av att hon skulle ha ont just nu, hon brukar pipa då när hon bajsar. Men jag får fortsätta hålla koll! Om den inte var på väg att bädda in sig så var det ev lite grus runt eller att den bygger på sig men det hoppas vi naturligtvis inte på, vi fortsätter med örtmedicinerna och ny kontroll 23 juli.

Lata dagar

Hos marsvinen är det lugnt, har börjat vänja in dem vid gräs och annat gott utifrån och glädjen vet inga gränser. De kan inte få nog!! Efter mat måste man natrurligtvis sova middag, annars lever man inte ett riktigt marsvinsliv!

Hallå, vem vaktar egentligen?!

Bubbel sover, Bubbel sover, i sitt lugna bo..

Han är inte farlig, bara man är varlig

Men man kan dock, men man kan dock honom aldrig tro... När det vankas mat är han livsfarlig! Han drar sig inte för att använda någon av damernas rumpor att ta stöd på för att komma högre upp än dem :)

Svar på urinprov

Veterinären ringde mig idag, Doris hade en form av stafylokocker i urinen MEN dessa är sådana som finns naturligt på huden och de fanns i sådan liten mängd i provet så de har troligen kommit dit när hon kissade, alltså kisset passerar ju urinmynningen där dessa naturliga baciller finns.

Visste ni att människan bär omkring på ca 3 kg bakterier och utan dessa skulle vi inte överleva? Tex. har vi bakterier i tarmen som producerar K-vitamin.

Åter till Doris, eftersom hon inte har några symtom på UVI så blir det ingen behandling vilket vi är glada för, eller kanske inte Doris. Hon gillar faktiskt smaken av Bactrimlösningen.. Doris är på det sättet väldigt tacksam att medicinera. Alla örtpreparat äter hon frivilligt, hon tigger efter dem och verkar tycka det är schysst godis. Metacam skall vi inte tala om, hon fortsätter tugga på sprutan långt efter att det inte finns något kvar. Vid stödmatningen när hon kastrerades var hon också ett bra "offer", gapade och svalde bara, utan protester.

Har nyss beställt hö hos min bonde, 5 sådana där rektangulära hästbalar, ca 12-14 kg styck tror jag. 25 kr balen betalar jag vilket är alldeles lagom tycker jag :) Jag och husse skall hämta dem nästa helg, vi har en Renault Clio och det ser nog ganska roligt ut när den är fullpackad med blåa påsar. Jag brukar även ha en i knäet i framsätet...
Blåa påsar är däckpåsar från Biltema som är utmärkta att transportera i, dock kan inte höet ligga instängda i dem under förvaring, risk för mögel.

Ha en fin helg allihopa!

Doris har en urinsten och blod i urinen

Ja.. som rubriken lyder så var detta resultatet av dagens veterinärbesök. Jag anade väl detta men blev ändå ledsen..

<3

Doris hade ju en sten tidigare som försvann, den satt fast i blåsväggen och gick inte att operera bort. Då behandlades hon med örtpreparat och Metacam (smärtstillande). Mer kan ni läsa i högerspalten under "Urinsten, alternativ behandling". I december 2012 kved hon återigen när hon bajsade men då kunde man bara ana en skugga i blåsan på rtg. Efter att ha gett Eurologist som underhållsbehandling sedan rtg i december satte jag i slutet av januari in Allrodin UTI-Kn, Lysium (iställer för Eurologist) samt Metacam då jag åter hörde kvidandet. När hon får smärtstillande så är hon helt symtomfri. Efter att ha behandlat med detta några månader var det idag dags för hälsokontroll hos veterinär Marianne Tornvall.

Jag har själv observerat Doris urin och om hon reagerar med smärta när hon kissar men inte sett något konstigt. Hos veterinären kissade hon som på beställning på bordet, kanske var det färdkosten i form av gurka som gjorde susen. Urinstickan gav utslag för blod i urinen och en odling är skickad. Dessa stickor är ju väldigt känsliga och ger utslag på mängder som vi inte kan se med ögat. Ingen antibiotika sattes in idag då Doris är pigg och precis som vanligt. 

Vikten var 1170 gram, den ligger ganska konstant. Tydligen kunde kastrerade honor gå upp i vikt efter ingreppet så hennes vikt var helt ok. Däremot undrade Doris var hennes fina stora våg tagit vägen?!!! Denna gång fick hon knöla ner sig i en liten rund glasskål, till och med djurskötaren var osäker om hon skulle komma i men Doris är vig så det gick galant. Fick hålla hakan i vädret bara! Såg så söt ut!

Nu till rtg, efter att ha installerat Doris i transportburen, fick jag följa med Marianne till datorn där jag kunde se Doris innanmäte på en skärm. En sten på ca 3 mm finns där. Den är för liten för att kunna tas ut via operation, alltså man gör inte ett sånt stort ingrepp när det inte är säkert att man kan hitta stenen när den är så liten. Troligen skaver stenen mot slemhinnor som gör att urinstickan ger utslag för blod. Denna mängd är dock så liten att det inte är något att oroa sig för. Trots att stenen är så liten så är det den som orsakar att hon har ont när hon krystar ut bajset.

Så vad gör vi nu? Jo, fortsätter med smärtlindrande och örtpreparat och återbesök om en månad för att se hur stenen utvecklar sig. Kanske hade den redan inför undersökningen idag blivit mindre med hjälp av örtpreparaten?
Hos marsvinshonor skall det heller inte vara några problem att kissa ut stenar av denna storlek, även om det förstås kan göra ont. Hoppas självklart också att odlingen kommer tillbaka negativ så vi slipper antibiotika. Doris kan med fördel få en stor bit gurka för att få lite extra genomsköljning av blåsan (innehåller ju inga kalorier sa vetten). Doris är eld och lågor över detta men blev besviken när jag sa att hon redan ätit dagens bit på väg till veterinären.

Doris är precis sig själv; pigg, glad, nyfiken och matglad. Och det är detta som gör att jag känner att jag verkligen gör rätt och att hon inte lider för att jag vill ha henne kvar hos mig i denna värld. Hon fyller fem i september men så länge hon mår bra så kommer hon vara med oss. Skulle hon behöva operation så kommer jag troligen göra den om hon fortsätter att vara i det fina skick hon är i (låter som jag pratar om en soffa eller bil). Litar på vår veterinär och hennes råd.

Sedan hade Doris också i sina två virvel"baser" lite små skorv eller vad man skall kalla det. Haft det på samma ställe i flera månader utan spridning, men nu när vi ändå var på plats passade jag på att visa dem. De finns ingen annanstans på kroppen utan endast just här där det inte är någon päls där virvlen har sin början. Svårt att förklara. Marianne trodde att hon kunde vara torr eftersom ingen päls skyddar där, vi diskuterade även om det kunde vara ringorm eller någon annan svamp. Inga andra marsvin har symtom och det ser inte ut som klassisk ringorm så jag fick rådet att pröva Lamisil eller Daktar 2 gånger dagligen i 2-3 veckor för att se hur det utvecklar sig. Som farmacevt dammsög jag hyllorna och köpte Terbinafin som är en kopia på originalet Lamisil och hälften så dyr.

Dagens kostnader:
* Poliklinikavgift 550 kr
* Röntgen första bild 690 kr
* Urinodling inkl ev resistensbestämning (alltså ta reda på vilka antibiotika som dödar bakterien om det är bakterier) 750 kr
* Urinsticka 180 kr.

Av detta kommer jag att betala: Självrisk 700 och sedan 25 % av kvarvarande summa. Ca 1070 kr får jag betala själv. Vid återbesöket om en månad är jag ju inne i en period där jag inte behöver betala ny självrisk, tror perioden är 125 dagar.

Ps: Mälarens Smådjur kommer att flytta sin klinik, kommer att flytta närmare Märsta om jag förstod det rätt, se deras hemsida http://malarensmadjur.se/

Ps 2: Kika gärna in på denna länk hos Agria som nu erbjuder ersättning upp till 20.000 per år istället för 10.000 samt ersättning för receptbelagd medicin upp till 1500 kr per år. Självklart är försäkringen dyrare. All heder åt Agria som gör detta möjligt!! Tycker det är jättebra att möjligheten finns!

Hip Hip Hurra för Hedvig!

Äkta blandras, så vacker!

Idag är det Hedvigs dag! Fyra år som började i en djuraffär, som endast sålde marsvin från en lokal liten uppfödare. Hon var ett impulsköp, ett av mina bästa! I buren på djuraffären var hon en virvelvind på högsta hastighet. Väl hemma träffade hon Doris och Daisy och välkomnades inte med öppna tassar direkt. Liten var hon, 8 veckor och endast 250 gram. Hon tilläts inte dela skål med D&D så hon fick äta från en litet tepåsefat. Hon växte snabbt till sig när hon insåg hur gott det var med grönsaker och Doris blev hennes största trygghet som hon än i dag gärna följer efter även om hon är kaxig nog att göra egna upptåg, som att rymma från golvhagar (Doris har lärt henne allt hon kan). Hedvig har varit en hyfsat frisk gris, några ögonskador till följd av ett vilt leverne och så har hon kastrerats där man hittade en liten cysta på äggstocken. Hon är oerhört påhittig och har senast idag rivit ner en påse maskrosor som jag trodde stod på säkert Hedvig-avstånd, men icke. Ger oss många leenden och skratt i vardagen då hon är busig och vild av sig!
Jag vill att du stannar minst lika länge till hos mig Hedvig, kan inte tänka mig en vardag utan dina upptåg!

Såhär liten var jag!

då var det dags igen....

.... för ett uppdrag att förbättra två marsvins liv. En blocketannons där två hanar som inte kom överens såldes pga av allergi. Hanarna kom från Zooaffär från början. Loke såldes först till en familj men han var så aggressiv så de kunde inte ha honom kvar och han återlämnades till zooaffären. Han såldes senare igen med informationen att han var helt flippad i skallen och skulle vara ett ensammarsvin. Dock ville ägarna försöka ge honom en kompis så Ceasar köptes också. Det hela slutade med att Ceasar fick ett stort jack i läppen och en till bur införskaffades och de separerade. Djuraffären hade sagt att han kanske kunde gå ihop med en hona men de valde ändå att försöka med en hane. Båda är runt året.

Loke överst, se så sött öra han har med två färger. Ceasar är en stilig herre med crest.

I måndags hämtade jag dem, ägarna hade långsamt utvecklat en allergi, den ena kunde inte ha marsvinet mot sin hud och den andra var allergisk mot höet. Marsvinen hade det fint iallafall, mycket fina hus och hö, även om höet fanns i en höhäck. Kletiga pungpåsar, vitbelagda snoppar och långa klor ser jag på nästan alla hanar jag jourat för och dessa var inte undantag.

När jag kom hem lät jag dem forsätta vara separerade. På eftermiddagen satt jag bredvid dem och tyckte att den ena kliade sig mycket. Plockade upp honom och mycket riktigt, insida av bakbenen och nedre delen av magen var ganska hårlös. Alltså har den lilla stackaren sellnick. Inte konstigt att man är aggressiv då... Nu skall de båda behandlas med Stronghold innan de far vidare mot Eragons. Sellnic kan vara dödligt för marsvin. De kan minska i vikt och få kramper av klådan. De har fått en droppe Stronhold á 120 mg/ml i nacken. Klådan kan bli värre första dygnet men skall sedan avta. Om ett par dagar skall de få bada för att skölja bort skabbdjursresterna

Sellnic aka marsvinsskabb, kliar något alldeles förskräckligt. Detta är ett typiskt ställe där det startar.

De är helt underbara grabbar. Loke är framåt och orädd, dricker så högljutt ur flaskan att det hörs i hela lägenheten. Ceasar är lite blygare men vilar gärna mitt i buren utan skydd. De står med burarna mot varandra och kurrar gärna mot varandra med gallret emellan.

Jag bor ju i en tvåa på 59 kvm med min sambo och våra egna fyra marsvin. Bloggen kallas ietthörnavvardagsrummet då marsvinen tar det utrymmet här hemma. Just nu skulle dock bloggen kunna heta iTVÅhörnavvardagsrummet eller iHALVAvardasgrummet.

Nybehandlade och kommit ner i rena burar. De kuttras, pratas och skakas rumpa.

Om de skall försöka bli vänner igen eller kastreras är upp till Irene att bestämma. Men ensamma i varsin bur ska de inte bli!

Återbesök

Idag var det återbesök för Hedvig och hennes öga. Ända sedan dagen efter veterinärbesöket när såret konstaterades och antibiotikadroppar ordinerades så har det blivit bättre och bättre och nu är det helt läkt. Ett ärr på ögat kan anas. Besöket idag tog 5 minuter, ögat färgades in med grön färg och inget fästes. Veterinären var mycket förvånad över att det inte luktade något. Hur menar du då? "Jo, ofta när det kommer hit marsvin så känner man att det luktar. Man kan säga direkt att det är ett marsvin här." Jag berättade en mild version av hur jag städar ;)
Hedvig gillade inte att ligga på sidan men hon var duktig ändå. Efteråt slickade hon på min hand, det brukar hon aldrig göra. Det finns inte tid för sånt tjafs enligt Hedvig.
Blev glatt överraskad över priset på återbesöket, hade räknat med ca 500 kr men det kostade endast 283 riksdaler. Det firade vi med gurka!

Jag är förvånad att inte fler ögonskador sker här hemma. Men de blundar väl oftast när de plöjer genom höet. Såhär ser det oftast ut hemma, stora höhögar och marsvinen har gömt sig i, förmodeligen sover de inuti när detta kort togs.









Varför är det då Hedvig som råkar illa ut, jo hon är ganska wild and crazy. Hoppar och studsar och far runt.  Här har hon intagit dtrottningtronen.

 För att sedan dyka med huvudet före ner i höet. Ja ni förstår själva hur det kan gå när Heddan är i farten.













Men hon kan vara lugn och still på hennes egna villkor. När denna bilden togs var det säkert godsaker inblandade.... 

God Natt önskar vi från hörnet av vardagsrummet!