Det får aldrig vara bra någon längre tid...

Med äldre sorkar så kan det snabbt svänga i hur de mår. Sist jag skrev var allt lugnt. Det ändrades snabbt.

En kväll när jag går förbi buren så kikar Bubbel upp för att se om det bjuds på något gott. Ser då något kladdigt på nosen, var! Tvättar rent och ser att det spruckit upp ett hål ovanför näsborren (samma näsborre där den sjuka tandroten finns och där tanden ramlade ut). Jag kan klämma ut en hel del var och tvättar sedan rent med koksalt. Fick smärtstillande och bokade tid till Marianne. Då han mådde bra och åt som vanligt så blev det några dagar senare pga jag jobbade en hel del. Kvällen innan veterinärbesöket ser jag att ytterligare ett hål tillkommit, de är båda inte mer än ca 2 mm i diameter. Det luktar dessutom riktigt illa.

Beslutar mig även att ta med Doris eftersom hennes urinläckage börjat lukta mer.

Under helgen hör jag Hedvig pipa när hon kissade så ringde ännu en gång till kliniken och undrade om även marsvin nr 3 kunde få följa med. Hos Mälaren Smådjursklinik är det aldrig några bekymmer, riktigt bra service!

Veterinärbesöket
Även om Bubbel mådde bra var jag osäker om jag skulle få med mig ett marsvin hem, kanske fanns det inget mer att göra nu? Att han på något sett led även om han inte visade det.?
Bubbel är en rätt cool kille att ta med sig till veterinären, när jag tog ut honom från transportburen har han ett 20 cm långt höstrå som han äter på och det äter han i lugn och ro upp när han sitter på undersökningsbordet. Sedan tar det roliga slut när veterinären vill titta på hålen och dessutom sticka in en pinne för att ta prov för bakterieodling. Då han fortfarande mår bra och äter och beter sig som vanligt tyckte veterinären att det inte fanns anledning att låta honom somna in. Jag och Bubbels förra ägare är överens om att han får leva så länge han mår bra.
Inga bakterier växte i näsan så jag fortsätter att tvätta rent. Det ser faktiskt ut att läka för jag upplever dem mindre. Inget mer var går att trycka ut och Bubbel är matglad och pigg som vanligt!

Doris fick lämna urinprov och det växte bakterier så Bactrim i 10 dagar blev det. Doris gillar inte Bactrim så det är nog 10 lååånga dagar enligt henne.

Hedvig fick vackert lägga sig på röntgenbordet. Grus kunde ses i blåsan, de är så små att de kan hon kissa ut även om det såklart känns när hon gör det. Så till Hedvigs stora glädje så får hon nu Metacam dagligen. Hon är också pigg och glad.

Nu håller vi tummarna att de får må bra ett tag framöver!!

Uppdatering Bubbels tänder

Både över- och underkäkens tänder växte sig långa vilket troligen beror på att ena tanden är bred och liksom knuffar undan den andra framtanden. Han har ju en defekt tandrot som säkert är en del i pusslet. 
Jag kollar ofta hans tänder och han har ätit som vanligt men för någon vecka sedan började han får svårt att tugga på tex äpple och även gurkans skal. Hö och frukostgrönsaker gick bra. Försökte fila (som han hatar) men insåg att vi nog måste ha hjälp att först få till dem i lagom längd så kan jag fortsätta fila och underhålla dem förhoppningsvis.

I torsdags var vi till Marianne på Mälaren Smådjusklinik. Bubbel ogillar verkligen att sitta på undersökningsbordet. Hela hans kroppsspråk skvallrar om det. Tänderna kortades iallafall och nu skall jag försöka hålla dem där. Bubbel ogillar starkt att få sina tänder undersökta, han åmar sig och försöker smita så jag kan bara hoppas att han uppförde sig när de slipade. Förmodligen vågar de hålla hårdare än vad jag gör..

Han snorar ju också periodvis ur näsborren på samma sida som den breda tanden och defekta tandroten, ibland kommer även lite blod. Så vi fick Ciloxan (antibiotika)  ögondroppar utskrivna att ge i näsborren och ögat på samma sida. Detta uppskattas inte av B. Vi skall behandla 2 gånger dagligen i 10 dagar och kan hämta ut mer på receptet och behandla så sällan som möjligt.

Kostnad för besöket blev 840 kr. Varav 110 kr för recept och 280 kronor för att slipa tänderna (kostar lite mer att slipa om man enbart kommer för det).

Bubbel åt direkt när vi kom hem och tuggade även äpple igår. Hans tänder kommer aldrig bli friska men jag hoppas på att vi kan hålla dem i schack så han kan leva många år till!

Kan bara återigen rekommendera Marianne Tornvall som veterinär, helt fantastiskt duktig på bla marsvin och så trevlig och engagerad! Det är väl värt även om man har lite längre restid och att besöket kostar lite mer än hos den lokala veterinären.

Doris

Förra fredagen började Doris urin lukta illa och hon var helt blöt under magen av urin. Denna stank rent ut sagt är inget jag känt förut när hon haft urinvägsinfektion. Jag satte genast in Bactrim men på söndag kväll var läget oförändrat, Doris fick tvätta mage och rumpa några gånger per dag. Måndag morgon får jag en tid till Marianne. På plats känner hon ju också att det luktar förskräckligt. De tar med sig Doris och tar en rtg-bild samt ger henne lite urindrivande för att kunna få ett urinprov. Återigen hör jag Doris mycket upprörda stämma ljuda över kliniken när hon får sprutan.
Sedan får Doris en plastlåda och vi sätter oss att vänta på att hon skall kissa. Hon vill gärna krypa upp under mitt hår men hon måste ju ha rumpan i lådan, det värmer så i mitt hjärta när hon visar att jag är hennes trygghet.

Efter en stund kissar hon, urinstickan visar på blod och odling skickas. På röntgen syns också en ansamling av grus eller liknande som sitter fast i blåsväggen. Då hon även får Metacam och inte verkar ha ont när hon kissar så avvaktade de med byte av antibiotika tills odlingssvar. Vi fick rekommendation att börja med Allrodin UTI-kn igen också. Inga problem säger Doris, de är som godis!

Veckan går, lukten blir bättre men hon är blöt av urin minst 1 gång dagligen. I fredags fick vi odlingssvar, inga bakterier växte... Så nu fortsätter vi med Allrodin, Eurologist och Metacam så får vi se vad som händer.

Priset för röntgen, besök, urinodling med mera landade på 2400 kr, ska såklart skicka in till försäkringsbolaget.

Doris och Daisy fyllde 6 år häromdagen så Doris är ju inte någon ungdom längre. Men så länge hon inte verkar lida och är pigg och glad så får hon vara med!

Bubbels tänder

Förra veckan upptäckte jag att Bubbel helt plötsligt hade tre tänder i nederkäken. Vid närmare inspektion så är det den ena tanden som har spruckit. Han åt och tuggade som vanligt.
Ringde till Marianne som menade att man inget gör så länge de äter. Han äter och håller vikten, fått lite extra fyrkornskross och kornflingor att äta. Under fredagen började han dock lukta illa i munnen och då Marianne skall ha semester ringde jag till Eskilstuna djurklinik där Franciska Leidinger jobbar. Hon har som sitt stora specialintresse exotiska djur.
Varje kväll borstar jag numer tänderna på Bubbel med mellanrumstandborste och hörntandborste som jag doppar i Corsodyl som är bakteriedödande. Ofta får jag också med hjälp av pincett ta bort mat som fastnat mellan tänderna nertill.

Här kan ni se hur det ser ut.

Idag åkte vi till Eskilstuna. Franciska verkade kunnig och ritade och förklarade om marsvinens tänder för mig. Bubbel fick följa med henne för en kontroll av de bakre tänderna och för att se att tandköttet såg fint ut och ingen böld eller så. De såg mycket fina ut, hon hade märkt att han snorade och jag berättade att det inte var något nytt. Men det tillsammans med att han luktar illa ur munnen så fick han en engångsdos Baytril i nacken.
Hon påpekade lite fint också att Bubbel faktiskt snart är 5 år och ingen ungdom längre.

Så vi kör på och hoppas att Bubbel kan leva läääänge till och att tänderna inte ställer till för mycket bekymmer.

Återbesök och födelsedagsförberedelse

 I måndags var det återbesök för Bubbel efter drygt 14 dagars antibiotikakur. Lungorna lät bra och blodprovet visade ingen infektion. Vikten hade ökat vilket också var glädjande! Inte lika glad är Bubbel som förutom ett stick i foten även skall sluta äta sitt favoritgodis Bactrim. Han har bokstavligen kastat sig över sprutorna och slukat allt, gärna fortsatt slicka på sprutan efteråt!
Tyvärr kan lunginflammation lätt komma tillbaka, men vi hoppas såklart att det var en engångsföreteelse. Visade också upp hans ena framtand som blivit lite bredare och tydligen fanns det någon sjukdom som kunde visa sig som detta samt att tanden kunde bli brun så detta får jag hålla under uppsikt!

Att vara sorkboss bland tjejer är jobbigt! Men ändå jobbigare är att vara hos veterinären!

Imorgon fyller Börje 1 år! Slutet av hans första år har inneburit en stor förändring för honom och han verkar stortrivas. Från ensammarsvin till att ha blivit av med kulorna och kan leva med tjejer att uppvakta! Snart blir han skåning och får flera sorkdamer att hålla ordning på. På frågan vad han önskar sig till den stora dagen så blev det inte gurka eller sallad utan en hel dag med golvtid med TVÅ damer! Tillfälliga husse och Börje är riktiga kompisar. När husse närmar sig kommer Börje genast fram och klättrar på gallret, lika förtjust är han inte i mig. Kan det ha något att göra med den lite hackiga frisyr jag gav honom när han kom....? Husse gillar ju officiellt inte marsvin så jag kan inte låta bli att le åt kommentarer som "Börje- jag vet att du inte sover för salladen har försvunnit" eller "Godnatt killen", våra egna marsvin är också lika löjligt förtjusta i honom. Men så klappar han ju bara, delar ut mat och ärtor. Klipper aldrig klorna, badar eller utsätter dem för andra, i marsvinens ögon, övergrepp! 

Börje!, 1 år imorgon och snart skåning!

Inte Daisys dag

Dagen började som vilken lördag som helst, jag drog mig en stund i sängen men sedan var marsvinen så upprörda att frukosten inte kom så det var bara att gå upp. De får frukost och jag äter frukost. Planen var att åka hem till mina föräldrar idag. Vid kl 11 gör jag mig iordning för att åka hem till mina föräldrar. Jag skall bara ge dem lite nytt hö först. Tittar på Daisy och ser att något är fel, väldigt fel.
Höger öga är bara en grå dimma. Kanterna och insida av ögon"lock"kanterna är helt svullna, de tittar ut en bra bit. Över ögat ligger flera lager med grå dimma och massa slem. Jag har ju haft ögonskador på andra marsvin men det har mest varit svullet och rinnigt öga, inte såhär grått.

Ser direkt att jag måste nog ta henne till veterinären. Ringer Strömsholm som välkomnar mig men varnar mig för långa köer, ber mig avvakta någon timme då det just nu var mycket att göra. Vi skulle ju inte bli prioriterade högst och det kan ju hela tiden komma in sjuka djur. De har bara akutmottagning på helgerna.
Jag kommer då på att Mälaren Smådjursklinik har öppet på lördagar mellan 10-14 (ingen annan veterinärklinik i hela Västerås verkar ha öppet på lördagar??!!). Jag chansar och ringer. Har ju 1 timmes åktid dit men det känns som ett vettigt alternativ mot att sitta på akuten och inte veta hur länge jag får vänta. Marianne jobbade inte men efter att djursjuksköterskan har diskuterat fallet med en annan veterinär så är jag välkommen. Ögonskador kan nog alla veterinärer men skulle ögat vara så illa att det måste tas bort kunde de inte göra det idag å då måste jag ändå vända mig till Strömsholm. Det är aldrig omöjligt att få tid hos Mälaren Smådjur och de är så trevliga och tillmötesgående, rekommenderas varmt!

Jag lägger i lite Zilk Eye i Daisys öga, kan inte se något skräp och åker sedan iväg.

Väl framme får Daisy bedövning i ögat, hoppas att det var en lättnad för henne. Hon är tålmodig när veterinären skall titta. Ett millimeterstort strå skymtar i ögonvrån när vet. lyfter på ögonlocket, ett ca 4 cm långt höstrå dras sedan ut (ni vet sånt där med mjuka små frön i toppen). Det satt riktigt långt bak i ögat.

Vi fick med oss recept på antibiotika-ögondroppar, Fucithalmic, och ett återbesök på torsdag.

Nu, ca 8 timmar efter att strået togs ut, är det redan markant bättre men fortfarande svullet.

Gammalt kort, visst ät jag bedårande?

Vård efter kastrering och update om Börje!

Innan Börje hämtades från veterinären efter kastreringen så hade jag gjort i ordning en bur med tidningspapper, handdukar och fleece på toppen. Hö knölade jag in i en ikeatunnel så det inte låg fritt i buren, allt för att undvika att något kommer in i såren. Detta bytte jag sedan varje dag i 4 dagar. Sedan fick han gå tillbaka till spån. Jag läste också på en engelsk sida att någon tvättat såren dagligen med klorhexidinlösning och då aldrig råkat ut för böld efter kastrering så jag har hållt i Börje och husse har spolat såret en gång dagligen. Såren ser verkligen jättefina ut! 880 kr kostar det att kastrera på Mälaren Smådjursklinik, då sövs de på gas samt att det ingår ett återbesök efter ca 12 dagar för att kontrollera såret och ta bort ev kvarvarande stygn. Då jag har en timmes enkel väg dit så avstår vi återbesöket om allt ser fint ut. Jag syr ju själv i människor och tar bort stygn så jag sa att jag fixar det själv. Jag undrade vad jag skulle vara extra uppmärksam på och det är om han börjar se okastrerad ut igen, då finns det troligen en böld. Inget smärtstillande skulle behövas men jag har faktiskt gett honom Metacam i tre dagar efter kastreringen. Här nedan kan ni se hu fint det ser ut!

Jag har en ljusare nyans på magen!

Börje åt och bajsade precis som han skulle redan dagen efter kastrering och ingen mer stödmatning blev aktuellt. Han har gått upp 28 gram på ett par dagar och väger nu 888 gram. Han får gärna lägga på sig lite till. 
Börje är en mycket pigg och aktiv liten sork. Han studsar runt och älskar när Hedvig är hos honom, Hedvig tycker inte det är lika roligt att vara hos en hormonstinn tonårssork som gärna bestiger henne både framifrån och bakifrån. Men Heddan är tuff och säger ifrån.
 Uppe i famnen är han så go, han slickar på mina fingrar och  pussas på min haka och näsa innan han lägger sig tillrätta. Så värst länge har han inte ro att ligga innan han börjar spana runt omkring sig.

Börje

En annons på blocket fångade mitt intresse. Ett marsvin som delade öde med så många andra marsvin. Köpt till barn som tröttnar, har ni hört det förut? Drygt 10 månader gammal.
Jag mailar på marsvinet och får till svar att marsvin som levt ensamma inte kan UMGÅS eller BO med andra marsvin. Då bestämde jag mig, jag köper marsvinet. Annars tror jag att risken för ett fortsatt liv i ensamhet varit överhängande.
På plats sitter marsvinet i ett litet hus, alldeles för litet då rumpan sticker ut. Det är det enda han har att gömma sig i. I övrigt finns en tom höhäck, gnagarsten och en pelletsskål. Buren är en hamsterbur, endast galler i taket, ca 70x40 cm. Inget hö... och jag hoppas stilla för mig själv att tänderna är ok.

Väl hemma börjar arbetet, Börje som min sambo döper honom till, är skygg. Vill inte bli lyft (kanske skrämd då det är tre barn som haft hand om honom). Han är av långhårig ras och när jag drar handen över den lilla kroppen så stöter jag på totalt ca 10 stycken stenhårda tovor. Rakapparaten åker fram, får både klippa och raka för att få bort tovor, han ålar sig och gnyr, det gör ont. I tovorna kommer det fram massa skräp, något gammalt höstrå så någon gång måste han ha haft hö. Klorna kortas ca 1 cm då de skär in i tramdynorna.

Här under gömmer sig mängder med hårda tovor.

En hel del hår blev det, om ni tänker er en 2-liters plastpåse så var den fylld till 2/3-delar.

Jag trodde ju han skulle ha en marsvinsbur med sig, så husse fick hämta upp en 100 cm gallerbur som jag gjorde i ordning med så mycket hö att han kunde båda äta och gömma sig i det. Ett rejält hus där hela han får plats (han är inte stor, ca 860 gram) och rent vatten.
Hamsterburen lades ut på blocket och såldes snabbt - såklart till en hamster!

Så här ser jag ut utan all päls!

Redan samma dag pratar Börje ganska högt när han hör att andra marsvin finns i samma rum! Dagen efter får han träffa Hedvig (hon är kastrerad) och lyckan är gjord. Vi får se Börjes popcornhopp och han är lycklig.Han lägger sig också mitt i golvhagen och vilar, tänk så trygg man blir av att få sällskap av andra marsvin.

Börje slickas och pussas på händer när han är uppe i famnen. Han gillar gurka och paprika. Fantastisk mysig liten kille.
Han är nu försäkrad och tid för kastrering bokades. Igår var vi till Mälarens Smådjursklinik (japp 32 mil åkte jag igår för Börjes skull, vissa tycker jag är galen....) och Börje åkte därifrån utan sina kulor. Jag bad även Marianne titta på tänderna då han ändå var sövd och de såg fina ut. Börje älskar CC, han slänger sig översprutorna och åt gärna ca 10 ml per gång under gårdagskvällen. I natt har han ätit mer själv och jag har varit uppe varannan timme men då har han bara tagit ca 5 ml cc innan han visar att det räcker. Just nu knaprar han hö och har ätit frukost!
Han är också behandlad med Stronghold och kommer få en till dos om 2 veckor, ingen synlig ohyra eller kliande men jag vill vara säker.

Jag kan inte behålla Börje, både pga tid och platsbrist. Om ca 4 veckor, då han inte längre är fertil vill han ha ett för-alltid-hem där han får minst en tjej att dela sitt liv med och vara i centrum med. Känner jag Börje rätt så tackar han inte nej till fler än en tjej heller....

Krav på nya hemmet är att han fortsätter vara försäkrad och får veterinärvård vid behov, aldrig mer behöver leva ensam eller bli tröttnad på. Han är renrasig texel och jag tror att han trivs bättre utan den långa varma pälsen så ser gärna att han får fortsätta vara kortklippt. Han vill INTE ställas ut.

Kan du eller vet du någon som vill ge Börje ett nytt hem? Lämna en kommentar!

Veterinärbesök

Idag var Doris på kontroll efter juldagens händelser. På röntgen konstaterades som misstänkt att hon har grus/mineraler som veterinären kallade det. Hon är ordinerad extra vätska (Hurra säger Doris, gurka varje dag) och Metacam vid behov. Berättade för Marianne att jag klämde ut en "propp" med efterföljande kiss, det trodde hon var livräddande för Doris då. När Doris togs iväg för röntgen hör jag efter någon minut ett mycket upprört marsvin som skriker att det här är INTE OKEJ.. Förstod ju att det var Doris och tydligen hade hon protesterat rejält mot att bli lagd på sidan på röntgenbordet.

Daisy fick visa upp sina krustiga och ganska så rejält förstorade och svullna spenar. Berättade också att hon tenderar att visa brunstbeteende mer och mer frekvent och hon kurrar och vickar rumpa dagligen nuförtiden. En hasselnötsstor cysta hittades på ena sidan, fick själv känna på den. Nu blev det ett dilemma. Daisy är 5,5 år men i mycket god kondition enligt veterinären och det håller jag med om. Hjärtat låter bra och hon är i god fysisk form. Tänk om hon lever till 8-9 år? Skall hon då gå med dessa symtom som sannolikt kommer förvärras, operera henne eller låta henne leva tills symtomen blir för jobbiga? Alltid en risk att operera marsvin och den blir ju inte mindre ju äldre de blir. Alla kommer inte tycka att jag tar ett bra beslut, utsätta ett marsvin för en operation. Men jag litar på veterinärens omdöme och jag vill att Daisy skall må bra. Marianne kastrerar ju med flanksnitt och söver med gas så hon har de bästa förutsättningarna för att det skall gå bra. Går det dåligt under narkosen så får hon fortsätta sova och springa mot regnbågsbron där Alvin väntar.. Funderar över om detta är ärftligt... Doris och Daisy är ju kullsyskon. Hedvig kommer mer stor sannolikhet från samma ställe och de kan ju då mycket väl vara släkt....Vi fick tid redan på torsdag för operation. Håll tummarna!

Krustiga och svullna spenar.

Doris och hennes ex-sten

Skönt att vara tillbaks i vårt palats!

Pga lite brist på personal på mitt jobb så for jag och Doris iväg till Mälarens Smådjur idag istället för imorgon. Väl där så kläms Doris på magen och liksom förra gången kissar hon också på bordet. Det är som om hon vet att vi vill ha lite urin. Fortfarande spår av blod i urinen vilket får mitt humör att sjunka, jaha då är väl stenen kvar. Vi får vänta en stund innan röntgen, Doris kryper innanför min tröja och stannar när hon är mitt för min rygg. Att få ut en sork som satt sig på tvärläge var inte det lättaste, tur att husse var med och kunde hjälpa till att säkert få fram henne. Efter rtg kommer Marianne in och meddelar att ingen sten finns kvar!!!!! Å så bra, vad skönt. Blodet i urinen vet vi inte riktigt varför det finns, men om grus passerat nyligen så kan slemhinnorna fortfarande vara sköra. På rtg sågs det att Doris hade mycket gas i magen vilket marsvin inte skall ha. Hon har inte ätit något konstigt och är inte påverkad. Enligt Marianne kan marsvin svälja luft när de är stressade så kanske är detta orsaken. Doris fick lite Minifomdroppar mot gaser när vi kom och skall få en omgång till ikväll för säkerhets skull. Något som oroar mig något är hennes vikt, sedan i maj har hon gått från 1130 till 990 gram. Egentligen bara hälsosamt då hon haft en kulmage tidigare. Hon äter med god aptit men kanske är det åldern som tar ut sin rätt. Eller att de rör mer på sig på sommaren. Skall få lite extra Oxbowpellets för jag vill gärna att hon håller sig över kilot.

Nu kommer jag fortsätta ge Eurologist i underhållsdos för att motverka nya stenar. Senast som stenen försvann slutade jag med örter vilket inte var en bra idé.

Marsvinen är just nu helt utslagna och ligger i varsina gömslen och sover. Jag och husse har ätit lunch ute på gräsmattan och vi ställde i ordning en inhägnad där marsvinen fick beta. Nu när de kommit in tog tröttheten över.

Kostnad för återbesök var 440 kr + en röntgenbild som kostade 690 kr.

Hedvigs öga..... Igen

Augusti förra året och mars i år samt juli, vad har dessa gemensamt? Jo Hedvig har lyckats få in hö/spån i ögat och dragit på sig varierande grad av skador. Hon har ju Fatty Eye på det högra ögat och blinkreflexen är därför inte riktigt som den ska. Både i augusti och mars fanns sår och Hedvig fick antibiotika och komma på återbesök. Det hade läkt fint i båda fallen. Igår när jag kom hem efter jobbet såg jag direkt på Hedvig att ögat såg konstigt ut. Svullet och irriterat och jag såg ett strå ligga mitt på ögat och täckte 1/3 av det. Husse är på semester så jag hade ingen att få hjälp av att "brotta" ner och hålla Hedvig men hon skötte sig faktiskt bra. Jag spolade med koksalt och lade i Zilke Eye som är smörjande långtidsverkande ögondroppar för både djur och människor. Hedvig gillar fortfarande att slicka i sig av den koksaltlösning som rinner ner från spolningen... Tokfia!

I morse var det bättre men fortfarande svullet och jag kunde ana en grå hinna på ögat. Lade i Zilk Eye igen och ringde till ett nyöppnat veterinärcentrum som lovar akuttider alla vardagar. Fick komma dit kl 16 och skulle få träffa en ögonspecialist!!! Hon lyste med olika sorters ljus och specialinstrument och färgade sedan in ögat med neongrönt. Hedvig fick även här ligga på sidan vilket hon högt och ljudligt lät tala om att det var minsann inte OK. Tur att hon iallafall är väluppfostrad nog att inte bitas! Hon kunde se att hornhinnan var irriterad men lyckligtvis fanns inget sår. Hon tog en oljad tops och tittade noggrant under ögonlocken för att se att inget låg kvar och skavde. Hon hade nämligen haft inne en marsvinsbebis som hade en stor tagg under ögonlocket.

Zilk Eye ger ögat en mycket bra miljö för att läka sår och mildra irritation enligt ögonspecialisten, Hedvig kunde ha haft ett sår som redan slutit sig tack vare att jag droppat i det redan igår. Så dessa droppar lovordade hon och jag kan bara hålla med. Har alltid dessa hemma eftersom Hedvig, som Kringelkroken utryckte det, petar in höstrån i ögonen så ofta.

Update: Urinsten

Doris var på återbesök för sin urinsten, den är tyvärr kvar. Ev så ser den ut att börja bädda in sig i urinblåseslemhinnan vilket inte behöver vara dåligt, det kan tvärtom vara bra då sitter den fast där och kanske inte orsakar besvär. Har hållit uppe med Metacam nu snart sex dagar och har inte märkt av att hon skulle ha ont just nu, hon brukar pipa då när hon bajsar. Men jag får fortsätta hålla koll! Om den inte var på väg att bädda in sig så var det ev lite grus runt eller att den bygger på sig men det hoppas vi naturligtvis inte på, vi fortsätter med örtmedicinerna och ny kontroll 23 juli.

Doris har en urinsten och blod i urinen

Ja.. som rubriken lyder så var detta resultatet av dagens veterinärbesök. Jag anade väl detta men blev ändå ledsen..

<3

Doris hade ju en sten tidigare som försvann, den satt fast i blåsväggen och gick inte att operera bort. Då behandlades hon med örtpreparat och Metacam (smärtstillande). Mer kan ni läsa i högerspalten under "Urinsten, alternativ behandling". I december 2012 kved hon återigen när hon bajsade men då kunde man bara ana en skugga i blåsan på rtg. Efter att ha gett Eurologist som underhållsbehandling sedan rtg i december satte jag i slutet av januari in Allrodin UTI-Kn, Lysium (iställer för Eurologist) samt Metacam då jag åter hörde kvidandet. När hon får smärtstillande så är hon helt symtomfri. Efter att ha behandlat med detta några månader var det idag dags för hälsokontroll hos veterinär Marianne Tornvall.

Jag har själv observerat Doris urin och om hon reagerar med smärta när hon kissar men inte sett något konstigt. Hos veterinären kissade hon som på beställning på bordet, kanske var det färdkosten i form av gurka som gjorde susen. Urinstickan gav utslag för blod i urinen och en odling är skickad. Dessa stickor är ju väldigt känsliga och ger utslag på mängder som vi inte kan se med ögat. Ingen antibiotika sattes in idag då Doris är pigg och precis som vanligt. 

Vikten var 1170 gram, den ligger ganska konstant. Tydligen kunde kastrerade honor gå upp i vikt efter ingreppet så hennes vikt var helt ok. Däremot undrade Doris var hennes fina stora våg tagit vägen?!!! Denna gång fick hon knöla ner sig i en liten rund glasskål, till och med djurskötaren var osäker om hon skulle komma i men Doris är vig så det gick galant. Fick hålla hakan i vädret bara! Såg så söt ut!

Nu till rtg, efter att ha installerat Doris i transportburen, fick jag följa med Marianne till datorn där jag kunde se Doris innanmäte på en skärm. En sten på ca 3 mm finns där. Den är för liten för att kunna tas ut via operation, alltså man gör inte ett sånt stort ingrepp när det inte är säkert att man kan hitta stenen när den är så liten. Troligen skaver stenen mot slemhinnor som gör att urinstickan ger utslag för blod. Denna mängd är dock så liten att det inte är något att oroa sig för. Trots att stenen är så liten så är det den som orsakar att hon har ont när hon krystar ut bajset.

Så vad gör vi nu? Jo, fortsätter med smärtlindrande och örtpreparat och återbesök om en månad för att se hur stenen utvecklar sig. Kanske hade den redan inför undersökningen idag blivit mindre med hjälp av örtpreparaten?
Hos marsvinshonor skall det heller inte vara några problem att kissa ut stenar av denna storlek, även om det förstås kan göra ont. Hoppas självklart också att odlingen kommer tillbaka negativ så vi slipper antibiotika. Doris kan med fördel få en stor bit gurka för att få lite extra genomsköljning av blåsan (innehåller ju inga kalorier sa vetten). Doris är eld och lågor över detta men blev besviken när jag sa att hon redan ätit dagens bit på väg till veterinären.

Doris är precis sig själv; pigg, glad, nyfiken och matglad. Och det är detta som gör att jag känner att jag verkligen gör rätt och att hon inte lider för att jag vill ha henne kvar hos mig i denna värld. Hon fyller fem i september men så länge hon mår bra så kommer hon vara med oss. Skulle hon behöva operation så kommer jag troligen göra den om hon fortsätter att vara i det fina skick hon är i (låter som jag pratar om en soffa eller bil). Litar på vår veterinär och hennes råd.

Sedan hade Doris också i sina två virvel"baser" lite små skorv eller vad man skall kalla det. Haft det på samma ställe i flera månader utan spridning, men nu när vi ändå var på plats passade jag på att visa dem. De finns ingen annanstans på kroppen utan endast just här där det inte är någon päls där virvlen har sin början. Svårt att förklara. Marianne trodde att hon kunde vara torr eftersom ingen päls skyddar där, vi diskuterade även om det kunde vara ringorm eller någon annan svamp. Inga andra marsvin har symtom och det ser inte ut som klassisk ringorm så jag fick rådet att pröva Lamisil eller Daktar 2 gånger dagligen i 2-3 veckor för att se hur det utvecklar sig. Som farmacevt dammsög jag hyllorna och köpte Terbinafin som är en kopia på originalet Lamisil och hälften så dyr.

Dagens kostnader:
* Poliklinikavgift 550 kr
* Röntgen första bild 690 kr
* Urinodling inkl ev resistensbestämning (alltså ta reda på vilka antibiotika som dödar bakterien om det är bakterier) 750 kr
* Urinsticka 180 kr.

Av detta kommer jag att betala: Självrisk 700 och sedan 25 % av kvarvarande summa. Ca 1070 kr får jag betala själv. Vid återbesöket om en månad är jag ju inne i en period där jag inte behöver betala ny självrisk, tror perioden är 125 dagar.

Ps: Mälarens Smådjur kommer att flytta sin klinik, kommer att flytta närmare Märsta om jag förstod det rätt, se deras hemsida http://malarensmadjur.se/

Ps 2: Kika gärna in på denna länk hos Agria som nu erbjuder ersättning upp till 20.000 per år istället för 10.000 samt ersättning för receptbelagd medicin upp till 1500 kr per år. Självklart är försäkringen dyrare. All heder åt Agria som gör detta möjligt!! Tycker det är jättebra att möjligheten finns!

Återbesök

Idag var det återbesök för Hedvig och hennes öga. Ända sedan dagen efter veterinärbesöket när såret konstaterades och antibiotikadroppar ordinerades så har det blivit bättre och bättre och nu är det helt läkt. Ett ärr på ögat kan anas. Besöket idag tog 5 minuter, ögat färgades in med grön färg och inget fästes. Veterinären var mycket förvånad över att det inte luktade något. Hur menar du då? "Jo, ofta när det kommer hit marsvin så känner man att det luktar. Man kan säga direkt att det är ett marsvin här." Jag berättade en mild version av hur jag städar ;)
Hedvig gillade inte att ligga på sidan men hon var duktig ändå. Efteråt slickade hon på min hand, det brukar hon aldrig göra. Det finns inte tid för sånt tjafs enligt Hedvig.
Blev glatt överraskad över priset på återbesöket, hade räknat med ca 500 kr men det kostade endast 283 riksdaler. Det firade vi med gurka!

Jag är förvånad att inte fler ögonskador sker här hemma. Men de blundar väl oftast när de plöjer genom höet. Såhär ser det oftast ut hemma, stora höhögar och marsvinen har gömt sig i, förmodeligen sover de inuti när detta kort togs.









Varför är det då Hedvig som råkar illa ut, jo hon är ganska wild and crazy. Hoppar och studsar och far runt.  Här har hon intagit dtrottningtronen.

 För att sedan dyka med huvudet före ner i höet. Ja ni förstår själva hur det kan gå när Heddan är i farten.













Men hon kan vara lugn och still på hennes egna villkor. När denna bilden togs var det säkert godsaker inblandade.... 

God Natt önskar vi från hörnet av vardagsrummet!

Skadat öga...igen...

Hedvig, min älskade lilla vilding som aldrig är still och har svårt att hålla sig i skinnet, har nu lyckas göra illa ögat,igen. Senaste gången, i samma öga var tidigt i somras.
Igår kväll strax innan läggdags så ser jag att hon kniper med höger öga, samma öga som hon har Fatty Eye på (se föregående blogginlägg). När jag tar upp henne rinner det klar vätska, troligen tårvätska ut från ögat. Jag håller fast henne, hon är inte speciellt samarbetsvillig, och husse sköljer med natriumklorid. Det finns att köpa på apoteket, kan också heta ögonskölj eller liknande. Köp det helst i småförpackningar typ 10 ml då de inte är hållbara så länge när man öppnat dem. Vi hittade hursomhelst inget skräp och jag lade i en droppe Zilk Eye som smörjer och ersätter tårar. I morse höll jag tummarna, men det var tyvärr värre. Nu ville hon inte ha ögat öppet alls.

Så här såg det ut idag. Det gör ont!

Ställde mig i telekö till veterinären och fick tid 14.30. Har obligatorisk närvaro i skolan idag men hann vara där på förmiddagen iallafall. Har man djur har man ansvar för att de mår bra så skolan får lösa sig på annat sätt.
Hedvig var väldigt nyfiken. När vetten prasslade med sina saker gick hon genast fram och kikade på grejerna. Sedan var det slut på det roliga för Heddans del. Vetten såg direkt ett sår. En grå hinna kunde ses med enbart stark lampa. Därefter bedövades ögat med en sorts ögondroppe och sedan lades färgmedel i. Omedelbart kunde båda jag och vetten se ett område där den gröna färgen fäste in. Lite mer än 1/3 av ögat var täckt av såret. Det var ytligt men så pass stort att vi skall på återbesök på måndag.
Jag undrade över den klara vätskan, vad det kunde vara. Jag var lite rädd att ögat kunde blivit punkterat och att det var ögoninnehåll som rann ut (alla ni som dissekerade ko-öga på biologin vet vad jag pratar om). Veterinären sa att så var det inte i Hedvigs fall, troligen har svullnaden orsakat att tårvätskan som skall väta ögat svämmar över då ögat är så svullet.
Hedvig verkade tycka att det var skönt att ögat var bedövat för efter en stund hade hon ögat öppet helt obehindrat. Dock så fattade jag det så att bedövningen gör att hon inte har blinkreflex som normalt och vetten tyckte jag skulle ha henne på handdukar ett par timmar tills bedövningen släppt. Just ni sitter hon och mumsar lite pellets i transportburen!

Så Hedvig fick antibiotikadroppar, Chloromycetin, 1 droppe 3 ggr dagligen i 7 dagar. På måndag kl 14 får vi se om det hjälpt. Mellan dessa tider skall jag ge Zilk Eye.

690 kronor kostade besöket och ögondropparn kostade 55 kr.

Veterinärbesök

Hej, Doris här. Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om hur stolt jag är över min andraplats i årets kelgris men man vill ju inte framstå som en som skryter.
Nåväl, imorse åkte transportburen fram och det brukar betyda att en eller flera av oss måste åka iväg.. När jag fattade att det var JAG som skulle åka iväg gömde jag mig där jag tror att matte inte ser mig men hon har rackarns långa armar den där människan. Matte skall vara j***igt glad att jag hunnit avsluta frukosten för annars hade jag inte följt med, så det så. Iallafall så kom jag fram till ett ställe jag känner igen... där finns människan som alltid vill klämma mig på magen... Fan, snacka om dålig tajming, det passar inte alls idag eftersom jag känt att jag gått upp lite i vikt såhär i jultider...
Jag hamnar på bordet och människan, som matte kallar Marianne, börjar klämma på mig. Jag bestämmer mig för att vara elak och skrämmas lite så när hon klämmer på mig nära det heligaste så kissar jag. Ha, där fick hon!!! Men va, nä...? hon blev glad och sa att nu kan vi ju ta prov på kisset... Suck, hur jag än gör har jag alltid rumpan bak.

Sedan fick jag ligga på ett bord och en jättekamera tog bilder på min mage, höll in magen så mycket jag kunde så kanske det kunde bli en riktigt modellbild!!! Tror ni att jag blev förvånad eller när bilden dök upp och människan har lyckats fotografera mitt skellett... Var tog min vackra päls vägen?!

Nu återtar matte tangenterna å berättar vidare!
Pussar från Doris

Tröttsamt att vara på äventyr. En stor mage gör iallafall att man ligger bekvämt!

Orsaken till veterinärbesöken är att jag hört Doris pipa när hon basjsat, precis som det började förra gången hon hade en sten. Hon har fått smärtstillande och idag var vi iväg till veterinären. Jag har också börjat ge örtpreparat.
På rtg.bilden kunde man se en liten skugga i urinblåsan men ingen sten. Ev lite grus eller liknande kunde den där skuggan vara. Urinstickan visade ev lite blod så en odling skickas iväg. Då kliniken kommer att vara stängd några dagar samt att Marianne skulle vara ledig i mellandagarna så fick jag recept på Bactrim och mer Metacam. Bactrim skall jag inte börja med nu utan se hur det utvecklar sig, om jag märker att hon blir sämre så sätter jag in det. Jag har nog tidigare skrivit här att jag inte kommer att åka akut till Strömsholm om jag inte är absolut tvungen då jag inte litar på dem i marsvinssammanhang och det vet Marianne om.
Så planen nu är att jag slutar med Metacam och fortsätter ge Eurologist och Allrodin ett par veckor.

6 veckor postoperativt

Nu har det gått 1,5 månader sedan Doris och Hedvig kastrerades pga äggstockscystor. Har jag märkt någon förändring? Ja!, deras krustiga spenar är nu helt normala och de är lugna och har inte brunstat alls, så de långa perioderna av att gå och förföriskt vicka på rumpan och förpesta de andras tillvaro är över. Det är helt enkelt mer harmoniskt i buren och enda som nu vickar på rumpan är Bubbel :) Speciellt Hedvig har blivit mycket lugnare vilket även märks när hon är uppe i famnen.
Håret har växt ut och operationsärren kan bara ses om man rotar i hårbotten.

Skulle jag göra om detta? Absolut, den korta period de mådde dåligt (i princip endast operationsdygnet) överväger att de mår bra resten av sitt liv, iallafall sett ur problem som är hormonrelaterade. Man skall dock inte glömma att operationer alltid är en risk. Marianne Tornvall på Mälaren Smådjursklinik litar jag på till 100% så jag rekommenderar henne varmt till all marsvinsägare.

BubbelBad

Haha, ursäkta för den dåliga vitsiga rubriken med Bubbel skall faktiskt få bada så att löddret yr! Vi var till veterinären som inte kunde se någon ohyra och ingen säker svamp men hon höll med om att han mjällade mycket. För att se vad/om det är något eller om han bara har överproduktion av mjäll tog vi en odling som svaret kommer dröja ca 3 veckor pga om det är svamp tar det tid för den att växa. Så Bubbel har nu en liten hårlös punkt på rumpan. Han skötte sig som den gentleman han är och efter 15 minuter vände vi åter hem till Västerås. Vi fick med oss ett schampo (se nedan) som han ska badas i, Keratolux från Virbac. Kostar ca 120 kr. En odling för att kolla om det växer något kostar 560 kr. Marianne påpekade att rex och teddymarsvin ofta kan ha problem med torr hud.

Titta vad som låg upptryckt med kinden mot burens skyltfönster!! Doris är trött, meddelar att hon fortfarande är sjukskriven efter sin operation (Nej, Doris, du skulle bara ta det lugnt tills du åt och bajsade igen och förresten, för att du skall sluta äta så måste nog någon tejpa över din mun!)

Detta schampoo skall Bubbel bada i!

Nya myssaker, Bubbel mjällar och tjejernas mående

Jaha, jag har börjat sy nya myssaker.... Kommer inte bli samma mängd och snabba takt som sist men tycker det är kul att pyssla lite. Kika under "myssaker" om du är intresserad av en rulle eller korg.

Rulle där fleecet är ljus mossgrön men ser grått ut på bilden. Dessa gjordes i 9 exemplar men är redan slut!

Dödskallekorg för coola sorkar!! Uppe till höger korg med rosa Hello Kitty tyg. Dessa finns än så länge endast i dessa exemplar.

I övrigt så mår tjejerna fortfarande prima efter sina operationer. Det har börjat växa ut hår på de rakade områdena och känns som skäggstubb! Hedvig äter fortfarande antibiotika och det är sista dosen på söndag.
Har upptäckt lite mjäll på Bubbels bakdel. Misstanke om att det skulle vara svamp. Han är ju en teddy så han har rätt tät päls men rakar honom från skuldrorna/halsen och bakåt så att det blir lite luftigare. Han kliar sig inte mer än vanligt eller ser konstig ut i pälsen. Men jag är väldigt dålig på hudåkommor hos marsvin då jag varit förskonad från detta så därför blir det ett veterinärbesök imorgon för att se om det är något konstigt.
Sitter just nu i soffan och njuter av att se mina fyra fyrbenta vänner undersöka den nystädade och nymöblerade buren!

Skriver en rad imorgon om Bubbels veterinärbesök.

Postoperativt: Dag 1 (och lite från gårdagskvällen och natten)

Under kvällen igår så var Hedvig tröttast och låg som en trasa. Benen var helt slappa och hon låg mest och mös på värmedynan. Var orolig ett tag att benen var så slappa och jämfört med Doris så var ju Hedvig ett vrak. Under senkvällen började hon dock äta själv och även Doris skötte sig exemplariskt. Båda bajsade i mängder och kissade. Vid kl 22 hörde jag till min fasa att Hedvig har pipig andning och jag blev hypernervös och googlade som en galning. Min vanliga otur gjorde att jag halkade in på ett inlägg om ett marsvin som efter operation fick sämre andning och sedan rasade på sidan och dog... Det gjorde inte ett nervöst marsvinsmattehjärta bättre om man säger så. Tog upp henne och andningen lät lite knarrande och ansträngd. I famnen åt hon broccoli och salladskål och då lät det inget på andningen. Släppte ner henne igen och tittade till ofta, det knarriga kvarstod. Började fundera om hon kan ha aspirerat under operationen och fått ner nåt skit i lungorna...
Vid midnatt funderar jag, ringa sköterskan som jag fått numret till? Ge en dos antibiotika? Men vad skulle sköterskan kunna göra? Läste på lite och insåg att symtomen påminde om lunginflammation. Jag tog alternativ nummer två och petade i henne Bactrim. Gick sedan och lade mig och gick upp var annan timme för att ge lite CC även om jag vet att de åt själva så ville jag gardera! Hedvigs andning fortsatte att låta under natten men hon åt ändå. På morgonen ringde jag veterinären och det var den sköterska jag fått numret till som svarade. Hon bokade in en telefontid till Marianne så snart som möjligt. 1,5 timme senare ringer Marianne och jag försöker förklara hur det lät. Marianne ville inte ta några risker så Hedvig skall nu äta 0,68 ml Bactrim 2 gånger dagligen i 10 dagar. Så jag gjorde väl helt rätt i natt då. Marianne påpekade att Hedvig kan ha haft något sedan innan som brutit ut i samband med stressen/påfrestningen av operationen. Så då blev det antibiotika, hon sa att den kan vara i onödan men det vet vi inte och med ett marsvin som är nyopererat ville hon inte ta några risker!

Sedan i morse har jag inte hört några mer konstiga ljud från andningen så kanske blev det bättre av sig självt eller så har antibiotikan börjat verka. De verkar heller inte ha ont och de ser hyfsat pigga ut. Enligt Marianne kunde de återgå till vanliga buren så snart de äter och bajsar och kissar så idag vid lunch fick de komma tillbaka. De fick ett kärt mottagande och gick sedan snabbt iväg för att tugga hö. Marianne hade aldrig varit med om att andra marsvin "förstör" eller kommer åt operationssåren så de fick kommer ner i buren och de verkar gladare efter det.

De är sövda med narkosgas och inte med något läkemedel i sprutform och det tror jag bidragit till att de är så pigga nu.

Så här ser såren ut, Hedvig ser ut som en tunna på bilden men marsvinsmormor förstod sig inte riktigt på hur hon skulle hålla Hedvig i en snygg modellpose så hon kunde dra in magen ;)

Lite koagulerat blod runt suturerna.

Mohikanfrisyr baktill är väl modernt nu va?

Är det bara jag som tycker att detta mycket väl kan vara ansiktet på en vit kanin? Rosa runt ögonen, ögonen är operationssåren, virveln långt ner kan vara nosen. Kom igen, ni måste väl se det va?

Litet snyggt sår.

Lite svårare att se på Doris.

Irene, om du läser detta så tusen tack för den fina värmeplattan, den höll värmen i minst 7 timmar!!! Den finns att köpa här och där utlovas att den värmer i upp till 10 timmar. Kan verkligen rekommendera den för grisar som behöver värme. Den gav en jämn och lagom värme, inte som en vanlig värmedyna som blir jättevarm först och sedan kyls av snabbt. Värms i mikron. Så här ser den ut, fodralet träs på den rosa plattan.

Bild lånad från moreforpets.ltd.uk där den också går att köpa.