Leta i den här bloggen

Visar inlägg med etikett Tornvall. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tornvall. Visa alla inlägg

måndag 2 juni 2014

Bubbel och Hedvig i Märsta

Efter Bubbels lunginflammation var det lugnt ett tag men sedan började jag se snor i hans vänstra näsborre. En dag var det också torkat blod kring näsborren. I övrigt mår han bra och är opåverkad. Därför beställde jag tid till Marianne på Mälaren Smådjursklinik idag.

Igår när vi vaknade och skulle ge sorkarna frukost, de får ju alltid mat före allt annat annars lugnar de sig inte ;) reagerar jag när jag ser Hedvig, och suckar djupt... Hon kniper med höger öga... Upp med sorken i knäet och husse kommer och drar bort ett höstrå som står rakt ut från ögat. Spolar med koksalt och lägger i Zilk Eye. Med tanke på att höstrået stod rakt ut så gissade att det blivit sår men valde att avvakta, hade ju en tid till veterinären idag måndag. I morse var det bättre men inte bra så hon fick följa med. Infärgning visade skador så nu blir det ögondroppar. Min lilla klumpfia... Men det är inte så lätt när man har fatty-eye och ögonlocken hänger lite mer än normalt samtidigt som man forcerar höhögen likt en bulldozer.

Bubbel då? Jo, lungorna lät bra. Snor ur bara en näsborre kunde tyda på att det antingen sitter något därinne, ex ett höstrå eller att något annat irriterar. Det finns inte tillräckligt små instrument att tillgå för att kika in i en marsvinsnäsborre (enda gången jag önskat att Bubbel var en kanin). Vi visade upp hans ena framtand igen, den ser likadan ut som tidigare, men vi valde nu att ta en rtg bild. Den visade att 75% av tandroten inte ser ut som den ska. Hur länge han har haft det så vet vi inte. Man kan operera detta men man kan inte garantera att det blir bra eller att man får ut allting. Dessutom vet man inte heller hur roten är, om den är porös, infekterad etc.. Och det är en komplicerad operation där man tar bort hela framtanden så den rekommenderade inte veterinären om det inte stod mellan liv och död och det gör det ju inte i nuläget. Jag fortsätter med att hålla koll på vikten, hur han äter och hur tanden ser ut så får vi se vad framtiden bjuder på. Vi fick antibiotikaögondroppar (Ciloxan) att ha i både vänstra ögat och näsborren för att se om det kan hjälpa mot snoret. Sedan om han nyser så skall jag snabbt vara framme och se om något ev höstrå tittar ut. Förhoppningsvis är det inte så att det är tandroten som irriterar och orsakar snoret...Hoppas han kan leva ett långt liv med tanden ändå!!!

Så nu har jag lite kämpigt här hemma.. Hedvig gillar inte (läs hatar och avskyr) ögondroppar, Bubbel tycker ögondroppar är ok men att få en droppe i näsen, fy så OTÄCKT!!! Bara 9 dagar kvar... ;)

Här kan man se hur hans vänstra tand är lite bredare än den andra.
Dagens kostander:
Hedvig: Besöksavgift 570 kr, recept 110 kr och infärgning av ögat 190 kr.
Bubbel: Besöksavgift 370 (billigare pga jag hade fler djur med mig), rtg 690 kr, ytterligare rtg-bild 220 kr samt recept 110 kr.
Skickar in till försäkringsbolaget såklart!

torsdag 10 april 2014

Återbesök och födelsedagsförberedelse

 I måndags var det återbesök för Bubbel efter drygt 14 dagars antibiotikakur. Lungorna lät bra och blodprovet visade ingen infektion. Vikten hade ökat vilket också var glädjande! Inte lika glad är Bubbel som förutom ett stick i foten även skall sluta äta sitt favoritgodis Bactrim. Han har bokstavligen kastat sig över sprutorna och slukat allt, gärna fortsatt slicka på sprutan efteråt!
Tyvärr kan lunginflammation lätt komma tillbaka, men vi hoppas såklart att det var en engångsföreteelse. Visade också upp hans ena framtand som blivit lite bredare och tydligen fanns det någon sjukdom som kunde visa sig som detta samt att tanden kunde bli brun så detta får jag hålla under uppsikt!
Att vara sorkboss bland tjejer är jobbigt! Men ändå jobbigare är att vara hos veterinären!

Imorgon fyller Börje 1 år! Slutet av hans första år har inneburit en stor förändring för honom och han verkar stortrivas. Från ensammarsvin till att ha blivit av med kulorna och kan leva med tjejer att uppvakta! Snart blir han skåning och får flera sorkdamer att hålla ordning på. På frågan vad han önskar sig till den stora dagen så blev det inte gurka eller sallad utan en hel dag med golvtid med TVÅ damer! Tillfälliga husse och Börje är riktiga kompisar. När husse närmar sig kommer Börje genast fram och klättrar på gallret, lika förtjust är han inte i mig. Kan det ha något att göra med den lite hackiga frisyr jag gav honom när han kom....? Husse gillar ju officiellt inte marsvin så jag kan inte låta bli att le åt kommentarer som "Börje- jag vet att du inte sover för salladen har försvunnit" eller "Godnatt killen", våra egna marsvin är också lika löjligt förtjusta i honom. Men så klappar han ju bara, delar ut mat och ärtor. Klipper aldrig klorna, badar eller utsätter dem för andra, i marsvinens ögon, övergrepp! 
Börje!, 1 år imorgon och snart skåning!

torsdag 20 mars 2014

Återbesök och nybesök

Idag var vi i Märsta för veterinärbesök!

Daisy fick visa upp sitt numera fina öga. Vid infärgning syntes en skugga och den indikerade ett sår i läkning. Så allt såg bra ut och antibiotika några dagar till.

För ca 1-2 veckor sedan hörde jag Bubbel låta som om han hade ett astmaanfall. Först trodde jag något hade fastnat men det slutade efter någon minut och han var precis som vanligt hela tiden. Hörde det sedan en gång till. Har ju hört att marsvin med åldern kan bli lite slappa och därmed kan vissa ljud uppstå. Han är precis lika pigg och aktiv som vanligt och äter normalt. Men har funderat i veckan över om jag skulle ta med honom för en kontroll även om jag inte misstänkte att han skulle vara sjuk. Men han fick följa med, och magkänslan var så rätt!!

Bubbels hjärta och lungor lät förhållandevis bra när veterinären lyssnade. Jag frågade om en rtg kunde vara av nytta men att ta en rtg på marsvinslungor ger tydligen inte så mycket information. Ett blodprov skulle vara bättre för att utesluta infektion. Bubbels anklagande stämma hördes genom hela kliniken när de tog blodprovet, men han hade skött sig exemplariskt!
Eftersom vi trodde att det inte var något speciellt och det skulle ta 20-30 minuter innan provet kunde analyseras så åkte vi hemåt och veterinären skulle ringa enbart om det var något avvikande på provet.
Efter en stund i bilen ringer telefonen och jag ser att det är veterinären. Blodprovet visade på rikligt med vita blodkroppar och de var riktigt "aggressiva" så troligen en infektion under uppsegling.
Tänk så "svåra" dessa djur är, små symtom men ändå pigga och normala och en tid senare kan de vara jättesjuka. Så jag är så tacksam att vi nu kan bota detta innan det gick så långt!
Nu blir det Bactrim i 14 dagar och nytt blodprov innan kuren är slut.
Resan tog hårt på Bubbel, efter lite ärtplättar slocknade han direkt i sitt favorithus <3


onsdag 12 februari 2014

Börje

En annons på blocket fångade mitt intresse. Ett marsvin som delade öde med så många andra marsvin. Köpt till barn som tröttnar, har ni hört det förut? Drygt 10 månader gammal.
Jag mailar på marsvinet och får till svar att marsvin som levt ensamma inte kan UMGÅS eller BO med andra marsvin. Då bestämde jag mig, jag köper marsvinet. Annars tror jag att risken för ett fortsatt liv i ensamhet varit överhängande.
På plats sitter marsvinet i ett litet hus, alldeles för litet då rumpan sticker ut. Det är det enda han har att gömma sig i. I övrigt finns en tom höhäck, gnagarsten och en pelletsskål. Buren är en hamsterbur, endast galler i taket, ca 70x40 cm. Inget hö... och jag hoppas stilla för mig själv att tänderna är ok.

Väl hemma börjar arbetet, Börje som min sambo döper honom till, är skygg. Vill inte bli lyft (kanske skrämd då det är tre barn som haft hand om honom). Han är av långhårig ras och när jag drar handen över den lilla kroppen så stöter jag på totalt ca 10 stycken stenhårda tovor. Rakapparaten åker fram, får både klippa och raka för att få bort tovor, han ålar sig och gnyr, det gör ont. I tovorna kommer det fram massa skräp, något gammalt höstrå så någon gång måste han ha haft hö. Klorna kortas ca 1 cm då de skär in i tramdynorna.
Här under gömmer sig mängder med hårda tovor.


En hel del hår blev det, om ni tänker er en 2-liters plastpåse så var den fylld till 2/3-delar.

Jag trodde ju han skulle ha en marsvinsbur med sig, så husse fick hämta upp en 100 cm gallerbur som jag gjorde i ordning med så mycket hö att han kunde båda äta och gömma sig i det. Ett rejält hus där hela han får plats (han är inte stor, ca 860 gram) och rent vatten.
Hamsterburen lades ut på blocket och såldes snabbt - såklart till en hamster!
Så här ser jag ut utan all päls!



Redan samma dag pratar Börje ganska högt när han hör att andra marsvin finns i samma rum! Dagen efter får han träffa Hedvig (hon är kastrerad) och lyckan är gjord. Vi får se Börjes popcornhopp och han är lycklig.Han lägger sig också mitt i golvhagen och vilar, tänk så trygg man blir av att få sällskap av andra marsvin.

Börje slickas och pussas på händer när han är uppe i famnen. Han gillar gurka och paprika. Fantastisk mysig liten kille.
Han är nu försäkrad och tid för kastrering bokades. Igår var vi till Mälarens Smådjursklinik (japp 32 mil åkte jag igår för Börjes skull, vissa tycker jag är galen....) och Börje åkte därifrån utan sina kulor. Jag bad även Marianne titta på tänderna då han ändå var sövd och de såg fina ut. Börje älskar CC, han slänger sig översprutorna och åt gärna ca 10 ml per gång under gårdagskvällen. I natt har han ätit mer själv och jag har varit uppe varannan timme men då har han bara tagit ca 5 ml cc innan han visar att det räcker. Just nu knaprar han hö och har ätit frukost!
Han är också behandlad med Stronghold och kommer få en till dos om 2 veckor, ingen synlig ohyra eller kliande men jag vill vara säker.

Jag kan inte behålla Börje, både pga tid och platsbrist. Om ca 4 veckor, då han inte längre är fertil vill han ha ett för-alltid-hem där han får minst en tjej att dela sitt liv med och vara i centrum med. Känner jag Börje rätt så tackar han inte nej till fler än en tjej heller....

Krav på nya hemmet är att han fortsätter vara försäkrad och får veterinärvård vid behov, aldrig mer behöver leva ensam eller bli tröttnad på. Han är renrasig texel och jag tror att han trivs bättre utan den långa varma pälsen så ser gärna att han får fortsätta vara kortklippt. Han vill INTE ställas ut.

Kan du eller vet du någon som vill ge Börje ett nytt hem? Lämna en kommentar!

torsdag 16 januari 2014

Daisy opererad

Igår förberedda jag denna lilla bostad inför eftervården:
En kartong med höga kanter så kan jag bara slänga den sedan. Handduk och så fleece på toppen. Under filten finns ett hus och en höhög. En varm och skön mysrulle är ett måste! Denna står i vårt sovrum så jag har lite koll och hon får lugn och ro. Elementet avger skön värme.
I morse styrde jag och Daisy mot Mälaren Smådjursklinik redan 06.30 då det under gårdagkvällen var dåligt väglag. Vi kom fram precis till öppningsdags. Daisy är en ganska blyg sork som är skygg även om hon blivit tryggare med tiden. Därför var jag rädd att hon skulle bli väldigt stressad av att åka iväg ensam. Men väl i bilen börjar hon äta gurka så jag slappnade av. Jag for sedan hemåt och till skolan och hoppades att telefonen INTE skulle ringa under dagen.
Det gjorde den inte heller, kl 16 styr jag bilen mot Märsta igen och kl 17:15 får jag träffa Daisy. Hon hade varit en mycket enkel patient, det som skulle tas bort (äggstockar och livmoder) låg väldigt enkelt till och hon hade legat mycket stabilt i narkosen. Hon hade cystor på båda äggstockarna. När jag kom hade hon också precis bajsat. Hon såg ganska pigg ut, satte henne i mitt knä för att stödmata, hon kissar direkt ner min jacka...
Hon bajsar igen och tar villigt emot critical care. Sedan far vi hemåt, med påfyllt förråd av Critical Care med smak av äpple och banan. I bilen hör jag att hon tuggar hö i transportburen = lycka!!!.

Tröttheten slog till på vägen hem... mörkt och jag påbörjade 5:e timmen i bilen för dagen. Å så mycket värme på för Daisys skull. Men hem kom vi och Daisy installeras i kartongbostaden. Doris får hälsa på några minuter för att visa Daisy att hon är hemma. Besöket fick dock inte bli långvarigt då matvraket Doris satt som fastnaglad vid pelletsskålen...

Daisy kikar sig omkring och börjar sedan smaka på bostaden, kartong är gott! Sedan går hon in i huset och börjar faktisk äta hö. Kommer ha koll under kvällen och natten och stödmata vid behov. Metacam skall hon få mot smärtan.
Så här ser hon ut nu, två rakade områden på var sida av ryggen.


måndag 13 januari 2014

Veterinärbesök


Idag var Doris på kontroll efter juldagens händelser. På röntgen konstaterades som misstänkt att hon har grus/mineraler som veterinären kallade det. Hon är ordinerad extra vätska (Hurra säger Doris, gurka varje dag) och Metacam vid behov. Berättade för Marianne att jag klämde ut en "propp" med efterföljande kiss, det trodde hon var livräddande för Doris då. När Doris togs iväg för röntgen hör jag efter någon minut ett mycket upprört marsvin som skriker att det här är INTE OKEJ.. Förstod ju att det var Doris och tydligen hade hon protesterat rejält mot att bli lagd på sidan på röntgenbordet.

Daisy fick visa upp sina krustiga och ganska så rejält förstorade och svullna spenar. Berättade också att hon tenderar att visa brunstbeteende mer och mer frekvent och hon kurrar och vickar rumpa dagligen nuförtiden. En hasselnötsstor cysta hittades på ena sidan, fick själv känna på den. Nu blev det ett dilemma. Daisy är 5,5 år men i mycket god kondition enligt veterinären och det håller jag med om. Hjärtat låter bra och hon är i god fysisk form. Tänk om hon lever till 8-9 år? Skall hon då gå med dessa symtom som sannolikt kommer förvärras, operera henne eller låta henne leva tills symtomen blir för jobbiga? Alltid en risk att operera marsvin och den blir ju inte mindre ju äldre de blir. Alla kommer inte tycka att jag tar ett bra beslut, utsätta ett marsvin för en operation. Men jag litar på veterinärens omdöme och jag vill att Daisy skall må bra. Marianne kastrerar ju med flanksnitt och söver med gas så hon har de bästa förutsättningarna för att det skall gå bra. Går det dåligt under narkosen så får hon fortsätta sova och springa mot regnbågsbron där Alvin väntar.. Funderar över om detta är ärftligt... Doris och Daisy är ju kullsyskon. Hedvig kommer mer stor sannolikhet från samma ställe och de kan ju då mycket väl vara släkt....Vi fick tid redan på torsdag för operation. Håll tummarna!



Krustiga och svullna spenar.


måndag 22 juli 2013

Doris och hennes ex-sten

Skönt att vara tillbaks i vårt palats!

Pga lite brist på personal på mitt jobb så for jag och Doris iväg till Mälarens Smådjur idag istället för imorgon. Väl där så kläms Doris på magen och liksom förra gången kissar hon också på bordet. Det är som om hon vet att vi vill ha lite urin. Fortfarande spår av blod i urinen vilket får mitt humör att sjunka, jaha då är väl stenen kvar. Vi får vänta en stund innan röntgen, Doris kryper innanför min tröja och stannar när hon är mitt för min rygg. Att få ut en sork som satt sig på tvärläge var inte det lättaste, tur att husse var med och kunde hjälpa till att säkert få fram henne. Efter rtg kommer Marianne in och meddelar att ingen sten finns kvar!!!!! Å så bra, vad skönt. Blodet i urinen vet vi inte riktigt varför det finns, men om grus passerat nyligen så kan slemhinnorna fortfarande vara sköra. På rtg sågs det att Doris hade mycket gas i magen vilket marsvin inte skall ha. Hon har inte ätit något konstigt och är inte påverkad. Enligt Marianne kan marsvin svälja luft när de är stressade så kanske är detta orsaken. Doris fick lite Minifomdroppar mot gaser när vi kom och skall få en omgång till ikväll för säkerhets skull. Något som oroar mig något är hennes vikt, sedan i maj har hon gått från 1130 till 990 gram. Egentligen bara hälsosamt då hon haft en kulmage tidigare. Hon äter med god aptit men kanske är det åldern som tar ut sin rätt. Eller att de rör mer på sig på sommaren. Skall få lite extra Oxbowpellets för jag vill gärna att hon håller sig över kilot.

Nu kommer jag fortsätta ge Eurologist i underhållsdos för att motverka nya stenar. Senast som stenen försvann slutade jag med örter vilket inte var en bra idé.

Marsvinen är just nu helt utslagna och ligger i varsina gömslen och sover. Jag och husse har ätit lunch ute på gräsmattan och vi ställde i ordning en inhägnad där marsvinen fick beta. Nu när de kommit in tog tröttheten över.

Kostnad för återbesök var 440 kr + en röntgenbild som kostade 690 kr.

lördag 25 maj 2013

Update: Urinsten

Doris var på återbesök för sin urinsten, den är tyvärr kvar. Ev så ser den ut att börja bädda in sig i urinblåseslemhinnan vilket inte behöver vara dåligt, det kan tvärtom vara bra då sitter den fast där och kanske inte orsakar besvär. Har hållit uppe med Metacam nu snart sex dagar och har inte märkt av att hon skulle ha ont just nu, hon brukar pipa då när hon bajsar. Men jag får fortsätta hålla koll! Om den inte var på väg att bädda in sig så var det ev lite grus runt eller att den bygger på sig men det hoppas vi naturligtvis inte på, vi fortsätter med örtmedicinerna och ny kontroll 23 juli.

måndag 15 april 2013

Doris har en urinsten och blod i urinen

Ja.. som rubriken lyder så var detta resultatet av dagens veterinärbesök. Jag anade väl detta men blev ändå ledsen..
<3
Doris hade ju en sten tidigare som försvann, den satt fast i blåsväggen och gick inte att operera bort. Då behandlades hon med örtpreparat och Metacam (smärtstillande). Mer kan ni läsa i högerspalten under "Urinsten, alternativ behandling". I december 2012 kved hon återigen när hon bajsade men då kunde man bara ana en skugga i blåsan på rtg. Efter att ha gett Eurologist som underhållsbehandling sedan rtg i december satte jag i slutet av januari in Allrodin UTI-Kn, Lysium (iställer för Eurologist) samt Metacam då jag åter hörde kvidandet. När hon får smärtstillande så är hon helt symtomfri. Efter att ha behandlat med detta några månader var det idag dags för hälsokontroll hos veterinär Marianne Tornvall.

Jag har själv observerat Doris urin och om hon reagerar med smärta när hon kissar men inte sett något konstigt. Hos veterinären kissade hon som på beställning på bordet, kanske var det färdkosten i form av gurka som gjorde susen. Urinstickan gav utslag för blod i urinen och en odling är skickad. Dessa stickor är ju väldigt känsliga och ger utslag på mängder som vi inte kan se med ögat. Ingen antibiotika sattes in idag då Doris är pigg och precis som vanligt. 

Vikten var 1170 gram, den ligger ganska konstant. Tydligen kunde kastrerade honor gå upp i vikt efter ingreppet så hennes vikt var helt ok. Däremot undrade Doris var hennes fina stora våg tagit vägen?!!! Denna gång fick hon knöla ner sig i en liten rund glasskål, till och med djurskötaren var osäker om hon skulle komma i men Doris är vig så det gick galant. Fick hålla hakan i vädret bara! Såg så söt ut!

Nu till rtg, efter att ha installerat Doris i transportburen, fick jag följa med Marianne till datorn där jag kunde se Doris innanmäte på en skärm. En sten på ca 3 mm finns där. Den är för liten för att kunna tas ut via operation, alltså man gör inte ett sånt stort ingrepp när det inte är säkert att man kan hitta stenen när den är så liten. Troligen skaver stenen mot slemhinnor som gör att urinstickan ger utslag för blod. Denna mängd är dock så liten att det inte är något att oroa sig för. Trots att stenen är så liten så är det den som orsakar att hon har ont när hon krystar ut bajset.

Så vad gör vi nu? Jo, fortsätter med smärtlindrande och örtpreparat och återbesök om en månad för att se hur stenen utvecklar sig. Kanske hade den redan inför undersökningen idag blivit mindre med hjälp av örtpreparaten?
Hos marsvinshonor skall det heller inte vara några problem att kissa ut stenar av denna storlek, även om det förstås kan göra ont. Hoppas självklart också att odlingen kommer tillbaka negativ så vi slipper antibiotika. Doris kan med fördel få en stor bit gurka för att få lite extra genomsköljning av blåsan (innehåller ju inga kalorier sa vetten). Doris är eld och lågor över detta men blev besviken när jag sa att hon redan ätit dagens bit på väg till veterinären.

Doris är precis sig själv; pigg, glad, nyfiken och matglad. Och det är detta som gör att jag känner att jag verkligen gör rätt och att hon inte lider för att jag vill ha henne kvar hos mig i denna värld. Hon fyller fem i september men så länge hon mår bra så kommer hon vara med oss. Skulle hon behöva operation så kommer jag troligen göra den om hon fortsätter att vara i det fina skick hon är i (låter som jag pratar om en soffa eller bil). Litar på vår veterinär och hennes råd.

Sedan hade Doris också i sina två virvel"baser" lite små skorv eller vad man skall kalla det. Haft det på samma ställe i flera månader utan spridning, men nu när vi ändå var på plats passade jag på att visa dem. De finns ingen annanstans på kroppen utan endast just här där det inte är någon päls där virvlen har sin början. Svårt att förklara. Marianne trodde att hon kunde vara torr eftersom ingen päls skyddar där, vi diskuterade även om det kunde vara ringorm eller någon annan svamp. Inga andra marsvin har symtom och det ser inte ut som klassisk ringorm så jag fick rådet att pröva Lamisil eller Daktar 2 gånger dagligen i 2-3 veckor för att se hur det utvecklar sig. Som farmacevt dammsög jag hyllorna och köpte Terbinafin som är en kopia på originalet Lamisil och hälften så dyr.

Dagens kostnader:
* Poliklinikavgift 550 kr
* Röntgen första bild 690 kr
* Urinodling inkl ev resistensbestämning (alltså ta reda på vilka antibiotika som dödar bakterien om det är bakterier) 750 kr
* Urinsticka 180 kr.

Av detta kommer jag att betala: Självrisk 700 och sedan 25 % av kvarvarande summa. Ca 1070 kr får jag betala själv. Vid återbesöket om en månad är jag ju inne i en period där jag inte behöver betala ny självrisk, tror perioden är 125 dagar.

Ps: Mälarens Smådjur kommer att flytta sin klinik, kommer att flytta närmare Märsta om jag förstod det rätt, se deras hemsida http://malarensmadjur.se/

Ps 2: Kika gärna in på denna länk hos Agria som nu erbjuder ersättning upp till 20.000 per år istället för 10.000 samt ersättning för receptbelagd medicin upp till 1500 kr per år. Självklart är försäkringen dyrare. All heder åt Agria som gör detta möjligt!! Tycker det är jättebra att möjligheten finns!

tisdag 18 december 2012

Veterinärbesök

Hej, Doris här. Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om hur stolt jag är över min andraplats i årets kelgris men man vill ju inte framstå som en som skryter.
Nåväl, imorse åkte transportburen fram och det brukar betyda att en eller flera av oss måste åka iväg.. När jag fattade att det var JAG som skulle åka iväg gömde jag mig där jag tror att matte inte ser mig men hon har rackarns långa armar den där människan. Matte skall vara j***igt glad att jag hunnit avsluta frukosten för annars hade jag inte följt med, så det så. Iallafall så kom jag fram till ett ställe jag känner igen... där finns människan som alltid vill klämma mig på magen... Fan, snacka om dålig tajming, det passar inte alls idag eftersom jag känt att jag gått upp lite i vikt såhär i jultider...
Jag hamnar på bordet och människan, som matte kallar Marianne, börjar klämma på mig. Jag bestämmer mig för att vara elak och skrämmas lite så när hon klämmer på mig nära det heligaste så kissar jag. Ha, där fick hon!!! Men va, nä...? hon blev glad och sa att nu kan vi ju ta prov på kisset... Suck, hur jag än gör har jag alltid rumpan bak.

Sedan fick jag ligga på ett bord och en jättekamera tog bilder på min mage, höll in magen så mycket jag kunde så kanske det kunde bli en riktigt modellbild!!! Tror ni att jag blev förvånad eller när bilden dök upp och människan har lyckats fotografera mitt skellett... Var tog min vackra päls vägen?!

Nu återtar matte tangenterna å berättar vidare!
Pussar från Doris

Tröttsamt att vara på äventyr. En stor mage gör iallafall att man ligger bekvämt!
Orsaken till veterinärbesöken är att jag hört Doris pipa när hon basjsat, precis som det började förra gången hon hade en sten. Hon har fått smärtstillande och idag var vi iväg till veterinären. Jag har också börjat ge örtpreparat.
På rtg.bilden kunde man se en liten skugga i urinblåsan men ingen sten. Ev lite grus eller liknande kunde den där skuggan vara. Urinstickan visade ev lite blod så en odling skickas iväg. Då kliniken kommer att vara stängd några dagar samt att Marianne skulle vara ledig i mellandagarna så fick jag recept på Bactrim och mer Metacam. Bactrim skall jag inte börja med nu utan se hur det utvecklar sig, om jag märker att hon blir sämre så sätter jag in det. Jag har nog tidigare skrivit här att jag inte kommer att åka akut till Strömsholm om jag inte är absolut tvungen då jag inte litar på dem i marsvinssammanhang och det vet Marianne om.
Så planen nu är att jag slutar med Metacam och fortsätter ge Eurologist och Allrodin ett par veckor.

måndag 19 november 2012

6 veckor postoperativt

Nu har det gått 1,5 månader sedan Doris och Hedvig kastrerades pga äggstockscystor. Har jag märkt någon förändring? Ja!, deras krustiga spenar är nu helt normala och de är lugna och har inte brunstat alls, så de långa perioderna av att gå och förföriskt vicka på rumpan och förpesta de andras tillvaro är över. Det är helt enkelt mer harmoniskt i buren och enda som nu vickar på rumpan är Bubbel :) Speciellt Hedvig har blivit mycket lugnare vilket även märks när hon är uppe i famnen.
Håret har växt ut och operationsärren kan bara ses om man rotar i hårbotten.

Skulle jag göra om detta? Absolut, den korta period de mådde dåligt (i princip endast operationsdygnet) överväger att de mår bra resten av sitt liv, iallafall sett ur problem som är hormonrelaterade. Man skall dock inte glömma att operationer alltid är en risk. Marianne Tornvall på Mälaren Smådjursklinik litar jag på till 100% så jag rekommenderar henne varmt till all marsvinsägare.


torsdag 11 oktober 2012

BubbelBad

Haha, ursäkta för den dåliga vitsiga rubriken med Bubbel skall faktiskt få bada så att löddret yr! Vi var till veterinären som inte kunde se någon ohyra och ingen säker svamp men hon höll med om att han mjällade mycket. För att se vad/om det är något eller om han bara har överproduktion av mjäll tog vi en odling som svaret kommer dröja ca 3 veckor pga om det är svamp tar det tid för den att växa. Så Bubbel har nu en liten hårlös punkt på rumpan. Han skötte sig som den gentleman han är och efter 15 minuter vände vi åter hem till Västerås. Vi fick med oss ett schampo (se nedan) som han ska badas i, Keratolux från Virbac. Kostar ca 120 kr. En odling för att kolla om det växer något kostar 560 kr. Marianne påpekade att rex och teddymarsvin ofta kan ha problem med torr hud.

Titta vad som låg upptryckt med kinden mot burens skyltfönster!! Doris är trött, meddelar att hon fortfarande är sjukskriven efter sin operation (Nej, Doris, du skulle bara ta det lugnt tills du åt och bajsade igen och förresten, för att du skall sluta äta så måste nog någon tejpa över din mun!)

Detta schampoo skall Bubbel bada i!

onsdag 10 oktober 2012

Nya myssaker, Bubbel mjällar och tjejernas mående

Jaha, jag har börjat sy nya myssaker.... Kommer inte bli samma mängd och snabba takt som sist men tycker det är kul att pyssla lite. Kika under "myssaker" om du är intresserad av en rulle eller korg.

Rulle där fleecet är ljus mossgrön men ser grått ut på bilden. Dessa gjordes i 9 exemplar men är redan slut!
Dödskallekorg för coola sorkar!! Uppe till höger korg med rosa Hello Kitty tyg. Dessa finns än så länge endast i dessa exemplar.
I övrigt så mår tjejerna fortfarande prima efter sina operationer. Det har börjat växa ut hår på de rakade områdena och känns som skäggstubb! Hedvig äter fortfarande antibiotika och det är sista dosen på söndag.
Har upptäckt lite mjäll på Bubbels bakdel. Misstanke om att det skulle vara svamp. Han är ju en teddy så han har rätt tät päls men rakar honom från skuldrorna/halsen och bakåt så att det blir lite luftigare. Han kliar sig inte mer än vanligt eller ser konstig ut i pälsen. Men jag är väldigt dålig på hudåkommor hos marsvin då jag varit förskonad från detta så därför blir det ett veterinärbesök imorgon för att se om det är något konstigt.
Sitter just nu i soffan och njuter av att se mina fyra fyrbenta vänner undersöka den nystädade och nymöblerade buren!

Skriver en rad imorgon om Bubbels veterinärbesök.

fredag 5 oktober 2012

Postoperativt: Dag 1 (och lite från gårdagskvällen och natten)

Under kvällen igår så var Hedvig tröttast och låg som en trasa. Benen var helt slappa och hon låg mest och mös på värmedynan. Var orolig ett tag att benen var så slappa och jämfört med Doris så var ju Hedvig ett vrak. Under senkvällen började hon dock äta själv och även Doris skötte sig exemplariskt. Båda bajsade i mängder och kissade. Vid kl 22 hörde jag till min fasa att Hedvig har pipig andning och jag blev hypernervös och googlade som en galning. Min vanliga otur gjorde att jag halkade in på ett inlägg om ett marsvin som efter operation fick sämre andning och sedan rasade på sidan och dog... Det gjorde inte ett nervöst marsvinsmattehjärta bättre om man säger så. Tog upp henne och andningen lät lite knarrande och ansträngd. I famnen åt hon broccoli och salladskål och då lät det inget på andningen. Släppte ner henne igen och tittade till ofta, det knarriga kvarstod. Började fundera om hon kan ha aspirerat under operationen och fått ner nåt skit i lungorna...
Vid midnatt funderar jag, ringa sköterskan som jag fått numret till? Ge en dos antibiotika? Men vad skulle sköterskan kunna göra? Läste på lite och insåg att symtomen påminde om lunginflammation. Jag tog alternativ nummer två och petade i henne Bactrim. Gick sedan och lade mig och gick upp var annan timme för att ge lite CC även om jag vet att de åt själva så ville jag gardera! Hedvigs andning fortsatte att låta under natten men hon åt ändå. På morgonen ringde jag veterinären och det var den sköterska jag fått numret till som svarade. Hon bokade in en telefontid till Marianne så snart som möjligt. 1,5 timme senare ringer Marianne och jag försöker förklara hur det lät. Marianne ville inte ta några risker så Hedvig skall nu äta 0,68 ml Bactrim 2 gånger dagligen i 10 dagar. Så jag gjorde väl helt rätt i natt då. Marianne påpekade att Hedvig kan ha haft något sedan innan som brutit ut i samband med stressen/påfrestningen av operationen. Så då blev det antibiotika, hon sa att den kan vara i onödan men det vet vi inte och med ett marsvin som är nyopererat ville hon inte ta några risker!

Sedan i morse har jag inte hört några mer konstiga ljud från andningen så kanske blev det bättre av sig självt eller så har antibiotikan börjat verka. De verkar heller inte ha ont och de ser hyfsat pigga ut. Enligt Marianne kunde de återgå till vanliga buren så snart de äter och bajsar och kissar så idag vid lunch fick de komma tillbaka. De fick ett kärt mottagande och gick sedan snabbt iväg för att tugga hö. Marianne hade aldrig varit med om att andra marsvin "förstör" eller kommer åt operationssåren så de fick kommer ner i buren och de verkar gladare efter det.

De är sövda med narkosgas och inte med något läkemedel i sprutform och det tror jag bidragit till att de är så pigga nu.
Så här ser såren ut, Hedvig ser ut som en tunna på bilden men marsvinsmormor förstod sig inte riktigt på hur hon skulle hålla Hedvig i en snygg modellpose så hon kunde dra in magen ;)

Lite koagulerat blod runt suturerna.

Mohikanfrisyr baktill är väl modernt nu va?

Är det bara jag som tycker att detta mycket väl kan vara ansiktet på en vit kanin? Rosa runt ögonen, ögonen är operationssåren, virveln långt ner kan vara nosen. Kom igen, ni måste väl se det va?

Litet snyggt sår.

Lite svårare att se på Doris.

Irene, om du läser detta så tusen tack för den fina värmeplattan, den höll värmen i minst 7 timmar!!! Den finns att köpa här och där utlovas att den värmer i upp till 10 timmar. Kan verkligen rekommendera den för grisar som behöver värme. Den gav en jämn och lagom värme, inte som en vanlig värmedyna som blir jättevarm först och sedan kyls av snabbt. Värms i mikron. Så här ser den ut, fodralet träs på den rosa plattan.
Bild lånad från moreforpets.ltd.uk där den också går att köpa.

torsdag 4 oktober 2012

Operationsdagen

Efter att ha sovit förvånansvärt gott med tanke på all oro vad som kan hända vid anestesi av marsvin så steg jag upp i oktobermörkret, utfodrade de fortfarande intet ont anande marsvinen och sedan for vi iväg. På kliniken togs de emot och jag passade på att införskaffa en till stor påse Critical Care. Då har jag iallafall två stycken å då hinner jag åka och köpa mer om det behövs. Behövde inte ens betala påsen utan den kan du betala med det andra på eftermiddagen sa Marianne. Har blivit lite stammis tror jag, eller så ser jag väldigt pålitlig ut :)

Jag åkte hem och väntade, pratade med sambon i telefon och då hör jag att jag får ett samtal till. Lägger abrupt på samtalet med sambon (som bad om "lov" att få åka till Osby akut med jobbet, det bestämmer väl inte jag sa jag, " ja men jag tänkte att marsvinen opereras ju", min ofrivilliga djurvän!) och såg till min fasa att det var djurkliniken. Ringde upp å Marianne svarade med att det var ingen fara hon ville bara klargöra några saker. Hon ringer sedan senare igen och då är allt fortfarande bra och hon talar om svaret på det som vi diskuterat i första samtalet. Hon undrade om jag ville ha direktreglering men sa att det kan jag ordna själv då jag hade kvittot från första besöket. Men det kan jag lägga till sa hon. Hon sa att hon ville göra mig beredd på att det skulle bli ca 12 000 kr innan reglering annars. Skrattade till lite å sa att jag fyllt på kontot rejält (fick höra att jag var en klok djurägare :)) men bestämde mig för direktreglering som kostar 120 kr per djur.

Halv fyra var jag på plats för att hämta hem dem. De kom ut med dem liggandes i varsin härlig hemmasydd varm mystunnel, de såg trötta ut på ögonen. De hade inte ätit ännu så jag matade dem med Critical Care innan vi for hem. I bilen åt Doris hö men Hedvig vilade bara. Väl hemma väntade två fleeceklädda burar. De fick en varsin värmedyna och i skrivande stund ligger Hedvig på den med fleece över sig, kurrar när man klappar henne. Hon är fortfarande tröttast men båda äter CC med spruta utan allt för mycket tvång. Doris har ätit gurka och hö på egen hand men Hedvig har inte visat intresse för det än. Marianne varnade för att de skulle vara trötta idag men imorgon ska de vara pigga. Då min klinik endast har öppet dagtid fick jag nummer till en sköterska som jag kan ringa närsomhelst första dygnet då kliniken har stängt.

Operationssåren är ca 1,5-2 cm långa och så smala att de knappt kan vara en millimeter. De är sydda med tråd som löses upp av sig själv och därmed behöver inga stygn tas. Noggrann övervakning av såret krävs så att det ser fint ut! Ingen antibiotika sätts in då såren sitter nästan ända uppe på ryggen. Bilder kommer under morgondagen om de är piggare då. Det blev ett snitt på vardera sida om ryggen. De har fått två sorters smärtstillande under operationen varav det ena var Metacam, det andra vet jag inte. Metacam har vi även fått recept på.

På Doris fanns en cysta på ena äggstocken som var ungefär som en ärta. Viktigt att komma ihåg är att det är inte storleken på cystan som avgör hur den påverkar marsvinet hormonmässigt; alltså brunst, tappad päls, aggressivitet m.m. Den som överraskade var Hedvig, där fanns två stycken cystor på vardera äggstock som var i storlek som en hasselnöt. Det som togs bort var alltså äggstockar och livmoder på de båda.

Djursköterskan berättade att Hedvig hade charmat dem alla, bl.a. med hennes kurrande då pellets träffar en porslinsskål :)

Planen ikväll och inatt är att stödmata varannan timme och då samtidigt värma på värmedynorna.


Hedvigs räkning, totalt fick jag, efter reglering, betala 1866 kr, beloppet före var 6610 kr så det är lite skillnad!

Doris räkning hamnade på 1902 kr efter reglering, före var den 5810 kr.
Slutsats av detta: Med försäkring har jag betalat för båda operationerna, inkl. Doris besök innan op, 3528 kr och utan försäkring hade det kostat 12 660 kr. Så om ni som ännu inte är övertygade om att era marsvin skall ha försäkring borde vara det nu!
Recept på Metacam, detta är lite högre dos än vad Doris åt då hon hade urinsten men troligen krävs en högre dos mot operationssmärta.

Critical Care, kommer jag nog att lukta ett par dagar.

2 sådana stora påsar har jag hemma, hoppas det skall räcka!

onsdag 3 oktober 2012

Preoperativa förberedelser

Idag är det dagen före den stora dagen! Hedvig och Doris är fortfarande lyckligt ovetande, de har badat ikväll och är lite småsura över det. Men inget som inte lite tomat kan lösa :) Att bada var det enda jag kunde göra i förberedande syfte, i övrigt skall de äta som vanligt. OBS!!! Marsvin skall absolut inte fasta inför operation eller andra undersökningar! Har gjort iordning en bur med fleece som underlag och husse har tillverkat en avdelare i trä så att de kan bo tillsammans och sedan skiljas åt i samma bur efter operationen. Igår kom mina varor från Gorgeus guineas så de har fått bada i riktigt marsvinsschampo. Efter det fick tassarna smörjning med Perfect Paw Ointment. Nedan finns bilder från dagens bad.

Tack så #¤%&¤#" mycket matte, nu går jag härifrån.
Tillbaka till platsen där den elaka hårfönen bor.

Hedvig vs Hårblåsen. Hedvig förlorade...

Matte, om jag kommer till dig så kanske du tar bort den onda. Du skyddar ju alltid mig!


Dagliga uppdateringar kommer att följa nu efter operationen. Vi lämnar hörnet i vardagsrummet imorgon kl 7 för att styra mot Sigtuna. Önska oss lycka till!

torsdag 6 september 2012

Marsvinet Zäta presenteras och Doris ska opereras!

Jag har vita morrhår på ena sidan och svarta på andra!
 Hade spanat på en blocketannons i någon dag om ett marsvin född 20 april 2012, ensamboende och redan tröttnad på. Efter lite mentalt stöd från b.la. Kringelkroken ringde jag på annonsen och i måndags kväll tvingade jag med husse för att hämta den lilla krabaten. När jag kommer fram möts jag av pappan och 3 barn. Barnen har redan varsin hamster de bär omkring på, i huset finns även fiskar och fåglar. I ett hörn av altanen (!) med endast ett hus och skål med fröblandning finns marsvinet. Inte ett spår av hö, det har han aldrig fått och burbotten ät delvis täckt av toalätt som är rejält nedsmutsat. Inget vatten syntes till. De hade alltså haft Zäta ca 3 månader och hade nu, som det står i många annonser, drabbats av tidsbrist (kan hamstrarna ha något med det att göra...). Buren hade de dessutom lånat av en granne så inte ens det hade man kostat på marsvinet. Pappan skall ta upp marsvinet för att visa honom, han är rädd och hal som en ål. Tillslut får jag Zäta i famnen, svamlar väl nåt om att han är söt och pratar sedan med barnen om hamstrarna, allt för att inte häva ur mig något om vad jag tycker om hur de skött marsvinet... Stoppar in honom i transportburen, betalar och åker därifrån. Hemma väntar en stor bur, full med rent spån och hö. Han är mycket rädd för ljud och troligen inte så mycket hanterad. Andra kvällen han är hos mig lägger han sig på min mage, hakan på min arm och vilar och njuter av klappar, så det tar sig. Han vägde in på 917 gram och idag visade vågen 910 g hos veterinären. Varför veterinären då? Jo, han har ju inte ätit hö alls, endast fröblandning och jag tyckte att framtänderna såg långa ut. Då Doris ändå skulle dit ringde jag och "vår" veterinär Marianne Tornvall svarade att det var inga problem att ta med lilla Zäta. Han skötte sig bra hos veterinären, de inre tänderna såg bra ut och framtänderna kortades ca 1-2 mm. Han har ätit lite sparsamt här, han fick igår critical care som han älskade. Han äter gärna kligröt och har börjat tugga på gräs och hö. Morot och lite grönsaker har gått i men han är inget matvrak än så länge. Troligen är han inte van alls med denna kost. Ger honom varje kväll en rejäl dos C-vitamin också.
 Han har fått träffa mina tjejer och sexualdriften är det inget fel på. Han såg dessutom jättelycklig ut över att få träffa marsvin och prata med dem. Bubbel har också träffat honom men Bubbel tycker att Zäta är lite jobbig som vill springa runt och lukta honom i ändan hela tiden. Första gången jag såg Bubbel gäspa var efter att ha varit med Zäta :)
Zäta är köpt av en bonde i närheten som enligt Zätas tidigare ägare hade massor av marsvin. Han var tydligen jätteliten när de köpte honom dessutom. Zäta är nu även försäkrad såklart! Tanken är att jag senare skall ta med honom ner till Eragons omplaceringshem tillsammans med alla myssaker som jag gett upp hoppet om att kunna skicka med posten.

Huvudanledningen till dagens besök hos veterinären var Doris, som jag har sett svullna spenar på med enstaka små krustor. Även upplevt att hon brunstar oftare och längre än de andra. Ställde även en fråga om detta på http://www.veterinaren.nu/ och här kan du läsa frågan och svaret http://www.veterinaren.nu/fragelada/besvarad/gnagare/marsvinshona-med-svullna-spenar
Det är "vår" veterinär som är en av dem som svarar på frågor på sidan. Man får svar inom en vecka! Superbra. Iallafall, en hasselnötsstor cysta hittades på äggstocken och tillsammans med övriga symtom och med risk för att de blir större kom vi överens om operation 4 oktober. Då skall äggstockarna bort! Hade lagt in om höstsemester just då så då kan jag vara hemma och sköta om henne.



måndag 4 juni 2012

Hedvig hos veterinären

Med "All the single ladies" på låg volym i bilen for jag och Hedvig den 1 timme långa resan till Hälgesta och sorkveterinären Marianne Tornvall. Vi fick snabbt komma in i ett rum, Hedvig lade sig och vilade på min arm och njöt av extra klappar. 10 minuter sen kommer Marianne, de hade sjuk personal idag så hon ursäktade sig. Jag är ju ledig så jag har faktiskt all tid i världen idag, dessutom kunde jag stå och spana på djur under tiden :).
En kort undersökning, Hedvig ömmade en aning över urinblåsan. Kände även på ev äggstockscystor då vi ändå var på plats men inga sådana hittades, glad matte! Hedvig ville bara klättra upp i min famn och gömde helst huvudet i min tröjärm under undersökningen, härligt att veta att hon känner trygghet hos mig. Hedvig bars sedan iväg till röntgen och sedan kom Marianne snabbt in och meddelade att det inte fanns några stenar! Marianne sa att Hedvig kan ha haft en sten som passerat ut och gett smärtorna. Hon är nu, med antibiotika och smärtstillande sitt vanliga jag igen, alltså kuttrandes, ätandes och sovandes med jämna mellanrum! Bactrim i 10 dagar och Metacam ett par dagar till. Sedan vände vi kosan mot Västerås igen. Jag jobbade kväll igår och var uppe tidigt idag så jag var nära att somna och fick sitta och prata med Heddan hela vägen (utan svar dock) för att hålla mig vaken. Slog mig i ansiktet och drack vatten. Nu hemma i soffan blir det soffläge. Glad och nöjd över att Hedvig inte har någon allvarligare åkomma! Ps. Hedvig sover redan lugnt i buren nära sina kompisar. Ds.

torsdag 29 mars 2012

Statusuppdatering

Här hemma går livet sin stilla gång, i alla fall för marsvinen. Alvin har visat sig ha en mycket kraftfull pipa vilket ibland, när han sätter den sidan till, gör att det är omöjligt att höra vad som sägs på tv:n. Man får säga till honom men det är förmodligen bara ett sammanträffande om han slutar...
Alvin är fortfarande väldigt benig, ger honom varje kväll 5 minuter i tv-soffan med en skål med marsvinssnacks, havre och oxbow-pellets. Oxbow är ett av få märken som gör pellets för marsvin som är "okej" för marsvin. Den är avvägd för marsvin och innehåller lagom mängder av olika ämnen för marsvin. Nu behöver ju inte marsvin pellets normalt sett, men för att göda upp dem är det perfekt! Doris är en riktig "sucker" för pellets men hon får ingen, tänk om hon bara visste vad Alvin gör i tv-siffan varje kväll :)
Både Doris och Hedvig är, som husse kallar det, på "kurren". De svänger sina rumpor, kurrar och stryker omkring i buren. Stackars den som då är i vägen, det är ofta Alvin!
Doris återbesök till vet. Tornvall 4 april blev avbokat pga dubbelbokning så jag får boka en ny tid när jag fått min nästa schema, Doris mår ju bra så det är ingen brådska!
Hämtade fyra balar hö för någon vecka sedan, nästan 60 kg! Det är max vad som går in i både bilen och källarförrådet. Slog även på stort och köpte en stor påse delikatesshö i samband med ärtplättsinköp. Så nu ligger jag på stort + hos mina fyrbenta

torsdag 15 mars 2012

Nu tar vi semester

Nu kommer det vara tyst från oss i 10 dagar. Jag åker som tidigare nämnts till fjällen och marsvinen ska hem till marsvinsmormor och morfar. En liten uppdatering om alla sorkar bjuder vi på härifrån hörnet av vardagsrummet:

Doris gjorde häromkvällen sina jag-har-ont-pip så nu får hon Metacam igen. 4 april har vi återbesök till Marianne Tornvall för rtg.kontroll av urinstenen och säkert lever och njurprover.

Alvin håller aldrig tyst, från tidig morgon så fort jag rör en fena i sängen tills han fått frukost är han ständigt pratandes (eller rättare sagt skrikandes). När jag kommer hem från jobbet kör han en vända till och sedan under kvällen brukar det bli x flera. Han verkar ha kommit in bra i flocken nu, inga mer gnäll eller tjafs! Han står ofta jättesött på bakbenen när han vill något eller hänger med tassarna på övervåningens kant! Han får 1 st Eurologist på kvällen, han älskar den, äter tabletten som den är! Inga mer problem med urinvägarna efter att han fått detta. Har precis beställt hem 360 tabletter till...

Hedvig och Daisy lever livets goda dagar, alltså går runt, går upp på övervåningen, går ner från övervåningen, sover, äter, ja allt sånt som marsvin gillar att göra!