Stronghold - dosering

I våras skrev jag om att Doris hade skorv i sina virvelbaser samt tappade päls där. Efter att ha behandlat med Terbinafinsalva (mot svamp) några veckor på veterinärs inrådan hände ingenting. Fick också hjälp av en väldigt marsvinskunnig person som gav mig möjlighet att prova Malaseb schampoo och svampolja. Då jag varit jourhem åt två marsvin där den ena hade sellnic så bad jag veterinären att få prova Stronghold också. Hjälpte inte det skulle Doris sövas och ta en hudbiopsi vilket jag ville undvika.

Dosering på Stronghold verkar vara lite av en djungel när det kommer till marsvin. Finns många olika varianter om man googlar. Doris är patient hos en välkänd veterinär som är expert på gnagare. Där fick vi ordinerat 1 tub á 0,25 ml Stronghold av styrkan 120 mg/ml vilket blir 30 mg. Detta skall upprepas efter 2 veckor. Detta gäller när marsvinen väger över 800 gram. Väger de under 800 gram skall de ha 15 mg. Alla marsvin behandlades samtidigt även då de inte hade några symtom.

Hennes skorv såg inte typiskt ut som sellnic men som veterinären menade så kan de visa sig på olika sett i vissa fall.

Skorven försvann och pälsen växte tillbaka och inget återfall har hon haft!

Doris är halt!

I morse vid frukostutdelningen fick jag en känsla av att något var fel. Tyckte att Doris rörde sig konstigt men hon sprang ner för rampen och satte sig för att äta paprika. Jag gick själv för att äta och eftersom jag vet att Doris inte rör sig på minst en kvart eller så länge det finns frukost kvar (hon är INTE typen som tar en bit frukost och springer iväg till närmsta hus eller hörn, då förbrukas onödig energi!!).
Efter frukost tittar jag till dem, jodå hon haltar. Hon liksom skuttar med bakbenen och jag ser att vänstra bakbenet verkar vara problemet. Tar upp henne och sätter henne i hallen för att, liksom hos veterinärer (iallafall på hundar, hästar och katter) göra en gånganalys/hältutredning á la homestyle. Men sorken vägrar röra på sig, puttar henne lite i rumpan men hon flyttar sig inte en tum. Den idén gick helt enkelt i stöpet. Hon får åter komma tillbaka till buren och vi tar till skaka-ärtburks-tricket och jag kan se lite hur hon rör sig när hon i lite långsammare takt än vanligt tar sig fram för att få gottis. Hon vill inte ställa sig på bakbenen och ha framtassarna på tasspinnen som hon brukar göra när ärtor är på gång. Tar upp henne och känner av ryggen och hela benet men inget känns konstigt. Ger henne massa c-vitamin och Metacam i smärtstillande och antiinflammatorisk syfte. Får in sin favoritmysgrotta att vila mjukt på. Sedan åkte vi bort en sväng.

En bild tagen tidigare, en frisk Doris rusar ner för rampen till frukosten!

När vi kommer hem tigger Doris igen vid tasspinnen, nu ståendes på bakbenen!! Hon haltar fortfarande men verkar, efter att ha blivit smärtstillad, ha lättare att röra på sig. Jag hoppas att hon bara stukat till den under natten och att det inte beror på något annat..

D & D 5 år

Igår var ingen vanlig dag för det var Daisy och Doris födelsedag, hurra hurra hurra!!! Om några veckor är det 5 år sedan husse hämtade två pälsklädda damer i en djuraffär med lokaluppfödda marsvin. Nu vet jag bättre än att köpa i zooaffär men det är ju som det är nu. Jag hade tingat två honor osedda som varit inne på besiktning på zooaffären och när de sedan ringde och talade om att nu var de leveransfärdiga så jobbade jag under zooaffärens hel öppettid. Husse fick mot sin vilja rycka ut.. Han beskrev det som en papperslåda med två råttor som for runt som i en velodrom. När husse hämtade mig efter jobbet pumpade jag honom på information hur de såg ut. Väl hemma var de lite skraja men med mycket hantering så är de idag väldigt sociala. Som små hundar som några kompisar sa.
Många kan inte förstå min förtjusning och kärlek till de små pälsklädda djuren och jag har gett upp att förklara. Dock tror jag att ni som läser här vet hur känslan är.

Doris

Doris någon vecka efter hemkomst.

Daisy i min famn. Har alltid varit den rädda och blyga sorken som funnit stor trygghet att leva med sin syster.

När Daisy började känna sig trygg och hade syrran med sig gick hon gärna på upptäcktsfärd i hallen.

Kartonger, lådor, rör, ryggsäckar och skor.... ja allt var roligt att undersöka.

Så oskyldiga som de bara kan vara... Några skosnören hade gått åt här.

Hallå! Jag är Daisy och jag är himla glad och nöjd över min tillvaro. På min vänstra sida har matte allt godis gömt och därför är det fördelaktigt att stå här när hon närmar sig!

Bubbel - en marsvinsman i sina bästa år!

Grattis älskade Bubbel på din 4-års dag! Idag väntar massa gurka och godsaker!

Som bebis och som fyraåring!

Ett parhus blir till

Häng med in i husses tillverkning av hus, idag står ett dubbelhus på agendan!

Doris är noga att vara med och bestämma. Allt skall stämma in i minsta detalj. Att smaka på tumstocken är också en viktig del menar Bubbel. Huset skall platsbyggas under rampen.

En ritning görs, husse som jobbar med ritningar (dock lite mer avancerade) är noggrann.

Alla delar sågas till. MDF används.

Ihopsätttningen startar.

Lim och skruv så är saken biff!

Färdigt!!! Skiljeväggen är inte lika bred som huset, det skapar större utrymme att röra sig ut och in samt mellan husen smidigare.

På plats!

Trängsel vid invigningen, att vänta på röda mattan och c-vitaminbubbelvatten var inte att tänka på.

Fint folk kommer sent!

I skrivande stund har systrarna Sork intagit varsin del av huset. Populärt redan! Systrarna Sork, aka Doris och Daisy fyller snart 5, hjälp vad tiden går fort. Men först skall vi fira Bubbels födelsedag om ett par dagar!

Doris och hennes ex-sten

Skönt att vara tillbaks i vårt palats!

Pga lite brist på personal på mitt jobb så for jag och Doris iväg till Mälarens Smådjur idag istället för imorgon. Väl där så kläms Doris på magen och liksom förra gången kissar hon också på bordet. Det är som om hon vet att vi vill ha lite urin. Fortfarande spår av blod i urinen vilket får mitt humör att sjunka, jaha då är väl stenen kvar. Vi får vänta en stund innan röntgen, Doris kryper innanför min tröja och stannar när hon är mitt för min rygg. Att få ut en sork som satt sig på tvärläge var inte det lättaste, tur att husse var med och kunde hjälpa till att säkert få fram henne. Efter rtg kommer Marianne in och meddelar att ingen sten finns kvar!!!!! Å så bra, vad skönt. Blodet i urinen vet vi inte riktigt varför det finns, men om grus passerat nyligen så kan slemhinnorna fortfarande vara sköra. På rtg sågs det att Doris hade mycket gas i magen vilket marsvin inte skall ha. Hon har inte ätit något konstigt och är inte påverkad. Enligt Marianne kan marsvin svälja luft när de är stressade så kanske är detta orsaken. Doris fick lite Minifomdroppar mot gaser när vi kom och skall få en omgång till ikväll för säkerhets skull. Något som oroar mig något är hennes vikt, sedan i maj har hon gått från 1130 till 990 gram. Egentligen bara hälsosamt då hon haft en kulmage tidigare. Hon äter med god aptit men kanske är det åldern som tar ut sin rätt. Eller att de rör mer på sig på sommaren. Skall få lite extra Oxbowpellets för jag vill gärna att hon håller sig över kilot.

Nu kommer jag fortsätta ge Eurologist i underhållsdos för att motverka nya stenar. Senast som stenen försvann slutade jag med örter vilket inte var en bra idé.

Marsvinen är just nu helt utslagna och ligger i varsina gömslen och sover. Jag och husse har ätit lunch ute på gräsmattan och vi ställde i ordning en inhägnad där marsvinen fick beta. Nu när de kommit in tog tröttheten över.

Kostnad för återbesök var 440 kr + en röntgenbild som kostade 690 kr.

Hedvigs öga..... Igen

Augusti förra året och mars i år samt juli, vad har dessa gemensamt? Jo Hedvig har lyckats få in hö/spån i ögat och dragit på sig varierande grad av skador. Hon har ju Fatty Eye på det högra ögat och blinkreflexen är därför inte riktigt som den ska. Både i augusti och mars fanns sår och Hedvig fick antibiotika och komma på återbesök. Det hade läkt fint i båda fallen. Igår när jag kom hem efter jobbet såg jag direkt på Hedvig att ögat såg konstigt ut. Svullet och irriterat och jag såg ett strå ligga mitt på ögat och täckte 1/3 av det. Husse är på semester så jag hade ingen att få hjälp av att "brotta" ner och hålla Hedvig men hon skötte sig faktiskt bra. Jag spolade med koksalt och lade i Zilke Eye som är smörjande långtidsverkande ögondroppar för både djur och människor. Hedvig gillar fortfarande att slicka i sig av den koksaltlösning som rinner ner från spolningen... Tokfia!

I morse var det bättre men fortfarande svullet och jag kunde ana en grå hinna på ögat. Lade i Zilk Eye igen och ringde till ett nyöppnat veterinärcentrum som lovar akuttider alla vardagar. Fick komma dit kl 16 och skulle få träffa en ögonspecialist!!! Hon lyste med olika sorters ljus och specialinstrument och färgade sedan in ögat med neongrönt. Hedvig fick även här ligga på sidan vilket hon högt och ljudligt lät tala om att det var minsann inte OK. Tur att hon iallafall är väluppfostrad nog att inte bitas! Hon kunde se att hornhinnan var irriterad men lyckligtvis fanns inget sår. Hon tog en oljad tops och tittade noggrant under ögonlocken för att se att inget låg kvar och skavde. Hon hade nämligen haft inne en marsvinsbebis som hade en stor tagg under ögonlocket.

Zilk Eye ger ögat en mycket bra miljö för att läka sår och mildra irritation enligt ögonspecialisten, Hedvig kunde ha haft ett sår som redan slutit sig tack vare att jag droppat i det redan igår. Så dessa droppar lovordade hon och jag kan bara hålla med. Har alltid dessa hemma eftersom Hedvig, som Kringelkroken utryckte det, petar in höstrån i ögonen så ofta.