Leta i den här bloggen

söndag 6 maj 2012

Hur jag blev med marsvin i vuxen ålder och söta babybilder!

När jag flyttade ihop med min sambo i vår första egna lägenhet bestämda jag mig för att skaffa marsvin igen efter att ha haft 4 stycken i 12-15årsåldern. Åkte till en liten zoobutik och hörde om de hade några. Nej inga inne men de hade haft två honor inne för besiktning samma dag men de var inte redo att lämna sin mamma än. Hörde jag rätt?! Besiktning?, Jo zooaffären tog in marsvinen på en koll samt en extra könsbestämning. Såhär i efterhand tror jag det är väldigt ovanligt att göra som zooaffär. De var väldigt måna om djuren och de bodde absolut inte i samma rum som fåglar eller liknande. Jag tingade dessa två honor som de haft på besiktning, utan att veta hur de såg ut eller någonting. Gick och väntade och väntade på att de skulle ringa, de hade inget speciellt datum utan den lokala uppfödaren skulle lämna in dem när de var redo! Jobbhelg dök upp och på fredagen ringer djuraffären och säger att imorgon kl 14 kommer marsvinen in! Blev jätteglad innan jag insåg att jag skulle vara på jobbet heeela tiden som djuraffären hade öppet...  Började övertala husse att hämta dem. "Nej de bits inte", "Du behöver inte knappt titta på dem" m.m. Hur som helst så hämtar husse dem. Här är hans beskrivning på den upplevelsen på ett ungefär:
När han kom dit fick han vara med då de tillsammans besiktade marsvinet och han fick hälsa på dem. Jaja, han visste ju ingenting utan bara höll med. Visade könet och tänderna.. haha. Sedan fick han dem i en papplåda och i bilen på väg hem beskriver husse det som att hela lådan var en velodrom. De små liven hade ingjutit respekt i husse som tog på sig grova handskar innan han skulle lyfta in dem i buren. Tydligen var de svåra att få tag i, de var lite skraja. Sedan satt de tydligen tätt, tätt ihop hela dagen.
Husse hämtade mig efter jobbet och jag kunde knappt vänta på att få hem och titta! En hade bläs sa husse och en var brunsvart. När jag kom hem var jag så lycklig, små rädda pälskorvar var i min ägo. Ganska snabbt blev de tama och de gick ute fritt i hallen varje dag efter någon vecka. Båda är idag mycket tama och sociala vilket jag tror mycket beror på att vi håller på med dem mycket. Det bästa osedda köp jag någonsin gjort!
Hedvig köptes 8 månader senare från samma affär, (tyvärr) hade hon hunnit sitta flera veckor i affären.
Barndomsbilder:
Doris ca 7-8 veckor

Daisy ca 7-8 veckor

Doris visade tidigt intresse för att vila, här ca 6 månader.

Hedvig som liten, (lägg märke till den oerhört dammiga palmen...)

Stor och liten. Hedvig nyinflyttad.

Lite tassdingel, Hedvig har gjort sig hemmastadd efter ett par veckor hemma hos oss! Hon ser ut att tycka att livet är rätt soft!

Nehepp, du var inte min mamma heller... Hedvig hade en tuff start, de skulle minsann visa nykomlingen vilka som bestämde!







 Bubbel har jag fått äran och förtroendet att ta hand om efter att hans förra ägare blivit allergiska. Det var John och Laura, som också fött upp Bubbel som gav mig möjligheten att ta hand om detta vackra och mysiga marsvin. Här är en bebisbild på bubbel lånad av Laura Marken (http://lyckosvinen.blogg.se/category/fodda-kullar.html)






1 kommentar:

  1. Vilken tur att husse hämtade dom tycker jag!
    Och så underbara bilder ♥
    Flocken här oinkar i kör.
    Lagge skicker en phuss till Bubbel ♥♥♥

    SvaraRadera